Den tidigare kyrkoherden som under flera år larmade om mordhot och övergrepp döms nu i Svea hovrätt för falskt larm. Hovrätten utökar antalet brottstillfällen från tio till 21 och slår fast att straffvärdet motsvarar fängelse i sex månader. Eftersom kvinnan är ostraffad och inte kommer att kunna arbeta som präst igen blir påföljden villkorlig dom och 100 dagsböter på sammanlagt 12 000 kronor.
Det var hösten 2021 som kvinnan, då verksam som kyrkoherde i en svensk församling, kontaktade polisen och uppgav att hon var utsatt för mordhot. Hotbreven innehöll ofta bibelreferenser och tycktes rikta sig mot hennes yrkesutövning. Polisen tog anmälan på stort allvar och satte in personskydd, en åtgärd som är både resurskrävande och kostsam.
Situationen eskalerade under de följande åren. Kvinnan aktiverade vid flera tillfällen sitt personliga överfallslarm eftersom hon trodde sig vara förföljd. Sammantaget ledde hennes uppgifter till närmare 20 polisinsatser. Under 2023 påstod hon att en maskerad man hade misshandlat henne i närheten av hennes bostad.
Vid det laget började polisen dock misstänka att något inte stämde. Det framstod bland annat som osannolikt att en förövare kunde ha sådan exakt kontroll över kvinnans rörelser att hotbreven alltid dök upp på den plats där hon befann sig. Året därpå åtalades kvinnan för grovt falskt larm.
I maj 2025 dömde tingsrätten henne för tio fall av falskt larm. Enligt utredningen gick det inte att fastställa något tydligt motiv. Under den välbesökta rättegången berättade en kollega att kvinnan verkade uppvisa en påfallande positiv energi i samband med att nya hotbrev upptäcktes.
– Det var en positiv energi. Hon blev hög av att det kom hotbrev, sade kollegan och tillade att kvinnan under övrig tid var ”ganska låg”.
Nu har alltså Svea hovrätt gått igenom målet. Hovrätten konstaterar att det rör sig om betydligt fler brottstillfällen än vad tingsrätten kom fram till – totalt 21. I sin dom skriver hovrätten att straffvärdet ligger på fängelse i sex månader. Vid bedömningen av påföljden har man dock vägt in att kvinnan är tidigare ostraffad och att hon till följd av brottet inte kommer att återvända till prästyrket. Därför blir den slutliga påföljden villkorlig dom. Till skillnad från tingsrätten beslutar hovrätten också att kvinnan ska betala 100 dagsböter om 120 kronor, vilket motsvarar 12 000 kronor.
Kvinnans anställning som kyrkoherde upphörde i november 2023. I samband med detta fick hon ett avgångsvederlag på omkring 870 000 kronor, vilket enligt uppgift motsvarade 14 månadslöner. Det innebär att hon under perioden med de falska anmälningarna fortfarande var anställd inom kyrkan och erhöll lön.
Falskt larm är en typ av brott som innebär att farliga eller kostsamma insatser sätts igång i onödan. Enligt rättspraxis kan brottet vara grovt när det rör sig om många tillfällen, allvarliga påståenden eller stor påverkan på polisens resurser. I det här fallet handlar det om en person som under lång tid utsatt rättsväsendet för omfattande arbete, samtidigt som verkliga brottsoffer riskerade att få vänta på hjälp.
Fallet har också en särskild dimension eftersom kvinnan var präst. Hotbrev med religiösa hänvisningar väckte oro och engagemang i församlingen. Att en företrädare för kyrkan själv konstruerat hotbilden riskerar att skada förtroendet för såväl prästämbetet som polisens prioriteringar. Samtidigt visar domen att rättsväsendet till slut kunde reda ut vad som var sant och vad som var påhittat, trots att utredningen var komplicerad.
Hovrättens dom innebär att kvinnan är dömd i två instanser. Domen kan överklagas till Högsta domstolen. Eftersom hovrätten har ändrat tingsrättens dom i flera delar återstår det att se om fallet får någon fortsatt juridisk betydelse. Klart är att insatserna från polisen, med personskydd och ett 20-tal utryckningar, utgjorde en betydande kostnad för samhället.
Kvinnan är sedan tidigare ostraffad. Något tydligt motiv har utredningen inte kunnat fastställa. Enligt hovrätten finns inga förmildrande omständigheter, men den totala brottsligheten bedöms inte vara av sådan art att fängelse måste väljas. Domen rör en person i en förtroendeposition inom Svenska kyrkan, vilket gör fallet ovanligt i svensk rättstillämpning.
