I en överraskande utveckling har den amerikanska senatorn Mark Kelly, demokrat från Arizona, lämnat in en stämningsansökan mot försvarsminister Pete Hegseth. Detta rapporterar nyhetsbyrån AFP i en uppseendeväckande vändning som sätter ljus på den växande spänningen mellan Pentagons ledning och kongressledamöter.
Stämningsansökan kommer som ett direkt svar på Pentagons beslut att inleda en utredning mot Kelly, efter att demokrater i kongressen publicerat ett videouttalande. I uttalandet uppmanades militären att vägra lyda vad som beskrevs som ”olagliga order”.
Kelly, som förutom att vara senator även är före detta astronaut och pensionerad marinkapten, hävdar att utredningen utgör ett direkt brott mot USA:s konstitution. Enligt Kelly kränker Pentagons agerande maktdelningsprincipen som är en grundpelare i det amerikanska styrelseskicket.
”Den konstitutionella principen om maktdelning är tydlig. Kongressen har tillsynsansvar över militären, inte tvärtom,” säger en källa nära Kelly som talat med AFP under villkor om anonymitet.
Konflikten har sina rötter i en växande oro bland vissa demokrater kring potentiella framtida order som skulle kunna strida mot militär kod och konstitutionella principer. Det aktuella videouttalandet, som delades av flera demokratiska kongressledamöter, betonade militärpersonalens plikt att följa sin ed till konstitutionen framför potentiellt olagliga direktiv.
Försvarsminister Hegseth, som tillträdde sin post tidigare i år, har försvarat utredningen med hänvisning till militärens behov av att upprätthålla en tydlig befälsordning och politisk neutralitet inom väpnade styrkor.
”Detta handlar inte om politik utan om att upprätthålla de grundläggande principerna för militär disciplin,” ska Hegseth ha sagt enligt källor inom försvarsdepartementet.
Konstitutionella experter är delade i frågan. Professor Amanda Harrington vid Georgetown Law Center påpekar att ”kongressledamöter åtnjuter särskilda konstitutionella skydd när de utför sina officiella plikter, inklusive yttranden i tjänsten.”
Samtidigt menar andra rättsexperter att uppmaningar riktade till militären att potentiellt trotsa befälsordningen rör sig i en konstitutionellt komplicerad gråzon.
Stämningsansökan väcker också frågor om relationen mellan den civila kontrollen över militären och kongressens roll i det demokratiska systemet. USA:s grundare var noga med att etablera principer som förhindrade militär inblandning i politiska processer, vilket gör denna konflikt särskilt känslig.
Kelly, som representerar Arizona i senaten sedan 2020, har en personlig koppling till militären genom sin långa karriär inom USA:s flotta och NASA. Hans bakgrund som militär officer ger en extra dimension till konflikten.
Politiska observatörer noterar att detta fall kan bli prejudicerande för framtida relationer mellan kongressen och försvarsdepartementet. Det kan också påverka den bredare debatten om civil-militära relationer i USA under en tid av ökad politisk polarisering.
Både demokrater och republikaner i kongressen följer utvecklingen noggrant. Flera republikanska senatorer har uttryckt stöd för Pentagons rätt att upprätthålla disciplin, medan demokratiska kollegor har ställt sig bakom Kelly med hänvisning till kongressens konstitutionella rättigheter.
En talesperson för Vita huset har avböjt att kommentera det pågående rättsliga förfarandet men betonat administrationens åtagande till både civil kontroll över militären och respekt för kongressens konstitutionella roll.
Rättsprocessen förväntas ta flera månader och kan potentiellt hamna i Högsta domstolen om grundläggande konstitutionella frågor behöver klargöras. Under tiden fortsätter Pentagon sin utredning, trots Kellys rättsliga åtgärder för att stoppa den.
