Socialdemokraterna vill skära ner stödet till friskolor med upp till 11 procent.

Socialdemokraterna går till val på ett vinstförbud i skola och förskola. Partiet vill också minska de fristående skolornas schablonersättning genom att förändra skolpengen, den modell där kommunerna betalar ut ett grundbelopp per elev till såväl kommunala som fristående skolor. Enligt partiet ska åtgärderna kunna genomföras redan nästa år.

– Efter valet kommer vi socialdemokrater att prioritera ett snabbt stopp för läckaget via skolpengen, sade Anders Ygeman, utbildningspolitisk talesperson, på en presskonferens.

Skolpengen infördes i samband med friskolereformen i början av 1990-talet och har sedan dess varit omdebatterad. Systemet bygger på att eleverna själva väljer skola och att pengarna följer eleven. Kommunala skolor och friskolor får samma grundbelopp, men medan kommunerna måste använda pengarna inom den egna verksamheten kan friskolornas ägare använda överskottet för exempelvis utdelning. Det är detta Socialdemokraterna beskriver som ett läckage.

Partiet vill minska den del av skolpengen som betalas ut som en schablonersättning, det vill säga utan direkt koppling till elevernas faktiska behov. Det ses som ett första steg mot ett fullständigt vinstförbud. Därutöver vill Socialdemokraterna införa ett totalt förbud mot värdeöverföringar, alltså att ägare för över pengar från skolverksamheten till sig själva. Partiet vill även genomföra en skolreform med tolv elever per lärare i grundskolan. De första stegen i reformen ska enligt partiet vara på plats senast 2028.

Förslagen innebär en skärpning av den politik som Socialdemokraterna tidigare drivit i frågan om vinster i välfärden. Flera utredningar har gjorts under åren, men något vinstförbud har inte införts. Borgerliga partier och friskolebranschen har varnat för att ett vinstförbud skulle minska mångfalden och begränsa föräldrars valfrihet. De framhåller att många friskolor drivs i liten skala och att de inte ska likställas med stora vinstsyftande koncerner.

Friskolesektorn har vuxit kraftigt sedan reformen infördes. I dag går omkring 15 procent av eleverna i grundskolan i fristående skolor, och inom gymnasieskolan är andelen betydligt större. Bland aktörerna finns allt från personalkooperativ och stiftelser till börsnoterade koncerner. För de kommersiella aktörerna har möjligheten att lämna utdelning till ägare länge varit en central del av affärsmodellen.

Kritiker menar att skolpengen har skapat en marknad där resurser försvinner från undervisningen. Förespråkare svarar att friskolorna har bidragit med nya pedagogiska alternativ och att föräldrar i dag har en reell möjlighet att välja skola. Den inställningen präglar också motståndet mot vinstförbudet.

Ett vinstförbud skulle få påtagliga konsekvenser för hela den svenska skolmarknaden. Flera av de största skolkoncernerna är uppbyggda med kapital från riskkapitalfonder eller aktiemarknaden, och deras värderingar påverkas direkt av politiska utspel. Redan ett vallöfte om vinstbegränsningar kan göra investerare mer avvaktande, vilket i förlängningen kan påverka etableringar och ägarstrukturer.

Socialdemokraterna har ännu inte presenterat någon detaljerad utformning av vinstförbudet. Partiet säger att arbetet måste börja direkt efter ett eventuellt regeringsskifte. Ygeman framhöll att den första prioriteringen är att förändra skolpengen, eftersom det är där partiet ser de snabbaste effekterna på det så kallade läckaget.

Frågan väntas bli en av de viktigaste i valrörelsen. Socialdemokraterna vill visa att det är möjligt att strypa pengaflöden ur välfärden, medan motståndarna lyfter fram friskolornas roll i det svenska skolsystemet. Oavsett utfall kommer en genomgripande förändring av skolpengen att kräva en noggrant utformad lagstiftning, inte minst för att undvika att nya regler leder till kringgåenden.