Vänsterpartiet föreslår reformerat tandvårdsskydd för alla

Tandvård bör likställas med sjukvård och omfattas av ett högkostnadsskydd som begränsar patientens utgifter till maximalt 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod. Det är kärnan i Vänsterpartiets nya förslag som presenterades tidigare denna vecka. Efter att taket nåtts skulle ett frikort gälla, på samma sätt som inom den traditionella sjukvården.

Partiledare Nooshi Dadgostar pekar på en oroväckande statistik som visar att upp till en fjärdedel av personer med lägst inkomster helt avstår från att besöka tandläkaren av ekonomiska skäl.

”Klass ska inte synas i människors munnar eller leenden,” säger Dadgostar, och lyfter fram den sociala ojämlikhet som nuvarande tandvårdssystem skapar.

Dadgostar riktar även skarp kritik mot hur tandvårdsbranschen fungerar idag, med fri prissättning som enligt henne leder till högre lönsamhet än i övriga vårdsektorer.

”Det kan i princip vara hur dyrt som helst,” konstaterar hon och tillägger: ”Det är en bransch som inte fungerar som en bra marknad.”

Vänsterpartiet vill även återinföra fri tandvård upp till 23 års ålder, en höjning från dagens gräns på 19 år. Partiet har beräknat kostnaden för hela reformpaketet till cirka 4,5 miljarder kronor årligen, vilket skulle kräva prioriteringar i statsbudgeten.

Förslaget ligger i linje med liknande idéer från andra partier. Sverigedemokraterna presenterade tidigare i år ett förslag om förstärkt högkostnadsskydd för samtliga åldersgrupper i Sverige, liknande det som vid årsskiftet infördes för personer över 67 år. Enligt SD:s beräkningar skulle deras förslag kosta omkring 10 miljarder kronor per år.

Tandvårdsfrågan har under senare år hamnat högt på den politiska dagordningen då flera undersökningar visat att ekonomiska skillnader skapar tydliga klyftor i tandhälsa. Folkhälsomyndigheten har i flera rapporter pekat på att det finns starka samband mellan socioekonomisk status och tandhälsa, där låginkomsttagare löper betydligt högre risk för tandsjukdomar.

Tandvården har historiskt hanterats annorlunda än övrig sjukvård i Sverige, med separat finansiering och högre patientavgifter. Denna särbehandling har rötter i en äldre syn på tänder som något skilt från övrig hälsa, en uppfattning som alltmer ifrågasätts av både vårdforskning och patientorganisationer.

Flera experter inom folkhälsa har länge förespråkat en integrering av tandvård i det allmänna sjukvårdssystemet, med argumentet att munhälsa är direkt kopplad till övrig hälsa. Forskning har visat samband mellan dålig tandhälsa och flera allvarliga sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

För Vänsterpartiet utgör tandvårdsförslaget en del i partiets bredare krav inför höstens potentiella regeringsförhandlingar. Partiet har tidigare krävt att en utredning tillsätts om kortare arbetstid samt att hyror fryses och bostadsbidrag höjs.

Frågan om tandvård förväntas bli en viktig del i kommande budgetdiskussioner, där såväl Vänsterpartiet som Sverigedemokraterna nu positionerat sig med konkreta förslag för reformering av systemet. Hur regeringen kommer att ställa sig till dessa förslag återstår att se, men det står klart att trycket ökar för att göra tandvård mer ekonomiskt tillgänglig för alla medborgare.

Branschorganisationer för tandläkare har tidigare uttryckt oro för hur en sådan reform skulle finansieras och implementeras, medan patientföreträdare välkomnat initiativ som kan minska de ekonomiska hindren för tandvård.