Sveriges partiväljare: Undersökningar visar den typiske väljaren för varje parti

De svenska partierna befinner sig i ett intensivt arbete inför nästa val, där kampen om nya väljare är minst lika viktig som att behålla dem som traditionellt röstat på partiet. För att förstå dynamiken har Statistiska centralbyrån (SCB) genomfört omfattande undersökningar som visar var partierna har sitt starkaste stöd bland befolkningen. Dessutom har opinionsinstitutet Novus under maj 2025 tagit fram detaljerade väljarprofiler för varje riksdagsparti. Även om siffrorna för mindre partier är statistiskt känsligare, tecknar de en tydlig bild av hur den typiska väljaren för respektive parti ser ut – både socialt, demografiskt och ekonomiskt.

För Socialdemokraterna (S) är den stereotypa väljaren en kvinna i medelåldern eller över 65 år. Partiet åtnjuter generellt sett större stöd bland utrikes födda än bland inrikes födda, något som skiljer det från flera andra partier. De viktigaste politiska frågorna för S-väljare är sjukvård, utbildning och arbetsmarknad. Enligt Novus uppgifter har 43 procent av väljarna en hushållsinkomst på över 600 000 kronor per år, vilket indikerar att partiet trots allt inte enbart lockar lägre inkomstgrupper.

Sverigedemokraterna (SD) har en mer avgränsad väljarbas: den typiske väljaren är en man i arbetsför ålder, ofta mellan 50 och 64 år, boende utanför storstäderna. Utbildningsnivån är lägre – många saknar eftergymnasial utbildning. Partiet har betydligt starkare stöd bland inrikes födda än bland utrikes födda. För SD-väljare är invandrings- och integrationspolitik, lag och ordning samt sjukvård prioriterade frågor. Intressant nog har nästan hälften, 44 procent, en hushållsinkomst över 600 000 kronor, vilket visar att gruppen inte är så ekonomiskt marginaliserad som ibland antas.

Moderaterna (M) lockar främst män i arbetsför ålder som bor i storstäder eller välbärgade förorter. Här finns inga tydliga skillnader i stöd baserat på utbildningsnivå, och partiet har starkare stöd bland inrikes födda. Lag och ordning, landets ekonomi samt invandring och integration står högst på dagordningen. Moderata väljare tillhör de mer ekonomiskt välbeställda – 55 procent har en hushållsinkomst på över 600 000 kronor, vilket är bland de högsta siffrorna i undersökningen.

Vänsterpartiet (V) har en tydlig väljarprofil: kvinnor under 50 år med högre utbildning, bosatta i större städer. Stödet är också större bland utrikes födda. Skola och utbildning, klimat samt sjukvård är de viktigaste frågorna. Hushållsinkomsten är lägre här, med 37 procent över 600 000 kronor, vilket speglar en yngre och mer akademisk väljarkår.

Centerpartiet (C) utmärker sig genom att ha en jämn könsfördelning bland sina väljare, men gemensamt är att de har universitets- eller högskoleutbildning. Frågor som skola, utbildning, klimat och miljö prioriteras högt. Hela 60 procent av C-väljarna har en hushållsinkomst över 600 000 kronor, vilket gör Centerpartiet till ett av de partier med högst inkomst bland sina anhängare.

Kristdemokraterna (KD) vänder sig i första hand till äldre väljare – både kvinnor och män över 50 år. Deras främsta frågor är sjukvård, lag och ordning samt utbildning. Hushållsinkomsten är också hög här, med 60 procent över 600 000 kronor, en nivå som partiet delar med Centern.

Miljöpartiet (MP) har en tydlig storstadsprofil: kvinnor i åldern 18–29 eller upp till 65 år, med minst tre års universitets- eller högskoleutbildning. Klimat, miljö, skola och utbildning dominerar prioriteringarna. Inkomstnivån är något lägre, där 45 procent av väljarna har en hushållsinkomst över 600 000 kronor.

Liberalerna (L) lockar både män och kvinnor med högre utbildning – minst tre års högskolestudier. De viktigaste frågorna är invandring och integration, skola och utbildning samt landets ekonomi. Här är hushållsinkomsten lite lägre jämfört med andra borgerliga partier, med 38 procent över 600 000 kronor.

Kartläggningen visar att svenska väljare inte är en homogen grupp, utan att varje parti har sin egen demografiska och sociala profil. För partiledningarna innebär detta en utmaning: att behålla kärnväljarna samtidigt som man försöker bredda sitt stöd till nya grupper. Exempelvis står S inför dilemma att både tilltala äldre kvinnor och yngre utrikes födda, medan M måste balansera mellan storstadsväljare och de som bor i mindre orter. De ekonomiska skillnaderna är också påtagliga – höginkomsttagare dominerar i flera partier, vilket kan påverka framtida politiska prioriteringar. Inför kommande val blir dessa profiler en viktig utgångspunkt för hur partierna formar sin politik och kommunikation.