Swedbank säger nej till räntehöjning 2027

Swedbank slopar höjningsprognos i ny räntebedömning

Swedbank har reviderat sin räntebedömning och tar nu bort den tidigare förväntade räntehöjningen hösten 2027. Detta markerar en betydande förändring i bankens ekonomiska utsikter för de kommande åren.

”Tidigare trodde vi på en oförändrad styrränta fram till september 2027 för att sedan se en höjning. Detta baserades på att återhämtningen skulle ta fart, men nu tror vi på en lägre tillväxt i år och det finns inget inflationstryck i ekonomin, så vi tar även bort höjningen i september,” förklarar Mattias Persson, Swedbanks chefekonom.

Den svenska inflationstakten ligger för närvarande under Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. I mars var inflationen enligt CPIF-måttet 1,6 procent jämfört med samma period föregående år, vilket ger Riksbanken utrymme att hålla räntenivån stabil under en längre period.

”I våra prognoser förblir inflationen under målet. Om återhämtningen sedan blir betydligt svagare kan det finnas utrymme för sänkningar längre fram, men det är inte vårt huvudscenario,” tillägger Persson.

Swedbanks bedömning skiljer sig markant från räntemarknaden, som för närvarande prisar in två räntehöjningar under 2026 och ytterligare en höjning 2027. Konkurrenten SEB meddelade tidigare i veckan i sin konjunkturrapport att de förutspår en räntehöjning från Riksbanken, men först i slutet av 2027.

Oron kring situationen i Hormuzsundet och stigande energipriser har lett till farhågor från flera håll om att detta kan få en dominoeffekt på andra delar av ekonomin. Ett exempel är ökat inflationstryck från stigande livsmedelspriser. Persson och Swedbank förutspår istället ett scenario där oljepriset faller tillbaka till omkring 90 dollar per fat i december.

”Vi ser inte att inflationstrycket från olje- eller energipriser blir så stort att Riksbanken behöver ändra sin politik. Jag är rädd för att det läggs för stort fokus på enbart de värsta utfallen. Självklart kan det bli värre om konflikterna eskalerar och oljepriserna förblir höga under en längre tid, men det är riskscenarier,” säger Persson.

Även om situationen i Hormuzsundet skulle lösas finns risker för flaskhalsar innan leveranskedjorna återgår till normala nivåer. Persson medger att sådana risker definitivt existerar: ”Det kan absolut uppstå produktionsstörningar, men inte i den omfattningen att det förändrar helhetsbilden eller skjuter upp inflationen betydligt.”

Swedbanks nya prognos speglar en mer försiktig syn på den ekonomiska utvecklingen än tidigare. Den lägre tillväxtprognosen för innevarande år tyder på att banken ser strukturella svagheter i den svenska ekonomin som kan dämpa inflationstrycket under en längre tid.

Riksbankens penningpolitik har under senare år varit inriktad på att bekämpa inflationen, som under 2022 och 2023 nådde nivåer som inte setts på decennier. Den senaste tidens data indikerar dock att inflationsbekämpningen har varit framgångsrik, vilket ger centralbanken mer flexibilitet i sin räntepolitik framöver.

Hur denna bedömning påverkar hushåll och företag beror på deras finansiella situation. För bolånetagare kan Swedbanks prognos innebära en längre period med stabila räntor, vilket underlättar ekonomisk planering. För sparare betyder det däremot fortsatt låg avkastning på inlåning under överskådlig framtid.

Marknadsaktörer kommer noggrant att följa kommande ekonomiska indikatorer för att bedöma om Swedbanks prognos är rimlig eller om räntemarknaden har en mer korrekt bild av framtida ränteutveckling. Under tiden förblir den ekonomiska osäkerheten hög, påverkad av geopolitiska spänningar och fluktuationer på energimarknaden.