Talangerna kan utmana den kvinnliga dominansen

Under de senaste decennierna har svensk simning främst förknippats med kvinnliga framgångar, där Sarah Sjöström lyser starkast med både VM- och OS-guld. Men nu skymtar ett skifte vid horisonten. En ny generation unga manliga simmare är på frammarsch och ger hopp om framtida svenska medaljer på herrsidan.

– Vi har en stark killsida bland gruppen som är födda 2008, och har dessutom några yngre som också är på gång, säger Carl Jenner, Svenska simförbundets ungdoms- och juniorutvecklare.

Bland de lovande simmarna födda 2008 utmärker sig särskilt Helsingborgs Ludvig Bartolek, som hittills kommit längst i utvecklingen. Men konkurrensen är hård med flera jämnåriga talanger som kontinuerligt förbättrar sina resultat.

– Som helhet skulle jag säga att det ser ganska bra ut för framtiden, men som vanligt måste vi se till att ta bra hand om varenda en av de här talangerna. Vi är ett litet land, och har inte råd att ”slarva” bort någon, fortsätter Jenner.

Carl Jenner vet vad han talar om. Han var tränaren som lotsade Sarah Sjöström till hennes första VM-guld 2009 och första OS-guld 2016. Numera kombinerar han rollen som en av tränarna på Nationella elitcentrat (NEC) på Eriksdalsbadet med huvudansvaret för utvecklingen av framtidens simstjärnor.

På frågan om när man kan identifiera en simtalang berättar Jenner:
– När det gällde Sarah kunde man som bekant se det väldigt tidigt. Men generellt skulle jag säga att när det gäller tjejer är det runt 14–15-årsåldern och killarna när de är 15–16 år. Det är först då du kan få en något tydligare bild om de både har det fysiska och mentala som krävs.

Herrsidens medaljtorka på internationell nivå har varit påtaglig. Efter Lars Frölanders storhetstid, med OS-guld 2000 och VM-guld 2001, har Sverige inte tagit någon OS-medalj på herrsidan. I VM i långbana har det under de senaste 25 åren endast blivit två medaljer: Erik Perssons silver på 200 meter bröstsim 2022 och Stefan Nystrands brons på 50 meter frisim 2007.

Medan Sarah Sjöström planerar att fortsätta tävla till OS i Los Angeles 2028, vilket troligen innebär fler medaljer på damsidan, pekar allt mer på att det kan vara bland männen som de största svenska medaljhoppen finns om sex till åtta år framåt. Detta skifte har flera förklaringar.

En faktor är det som ibland kallas generationseffekten – plötsligt dyker det upp flera talanger i ungefär samma ålder som sporrar varandra till bättre resultat. En annan viktig förklaring är den högkvalitativa träningen de får.

– Runt om i Sverige finns många bra miljöer där våra yngre simmare får en bra utbildning, betonar Jenner.

En tredje betydelsefull faktor var Svenska simförbundets lyckade satsning på att kvalificera ett manligt lagkappslag till OS 2024. I Paris hade Sverige för första gången sedan OS i Peking 2008 ett manligt lagkappslag representerat, när Isak Eliasson, Robin Hanson, Elias Persson och Björn Seeliger tävlade i 4×100 meter frisim. Detta har visat unga simmare att OS-drömmen är inom räckhåll.

– Sedan är det säkert också inspirerande att Victor Johansson och Robin Hanson nu gör bra ifrån sig i landslaget, tillägger Jenner.

Utvecklingen representerar ett intressant skifte i svensk simning. Efter årtionden där damerna dominerat de svenska framgångarna, kan vi nu stå inför en period där herrarna åter tar plats på medaljpallen. För ett litet simland som Sverige är varje talangutveckling betydelsefull, och med rätt stöttning och träning kan dessa unga simmare utgöra nästa generations svenska simstjärnor på den internationella arenan.