Trump godkänner arkebusering av Fort Hood-skytten Nidal Hasan

Pentagon uppger att president Donald Trump har godkänt avrättningen av en man som dömts för terrorism. Enligt försvarsdepartementet ska domen verkställas genom arkebusering. Det är första gången sedan 1961 som en dödsdom från det militära rättssystemet i USA kan komma att verkställas.

Mannen bakom domen är den före detta arméläkaren Nidal Hasan. Han dömdes för attacken mot dåvarande Fort Hood i Texas den 5 november 2009, en händelse som av myndigheterna betraktades som terrorinriktad. Hasan öppnade eld mot både militär och civil personal på den stora armébasen. Han dödade tretton personer och skadade fler än trettio innan han stoppades av polis.

Fort Hood, som sedan 2023 heter Fort Cavazos, ligger i Texas och är en av arméns största installationer. Basen har under lång tid använts som utgångspunkt för trupper som skickats till Irak och Afghanistan. Dådet 2009 väckte frågor om säkerheten på militära anläggningar och om radikalisering inom det militära. Hasan arbetade som psykiater och uppgav under rättegången att han agerat utifrån en religiös övertygelse. Han beskrev sig bland annat som en soldat i islams tjänst.

Hasan dömdes 2013 för tretton mord och trettiotvå mordförsök. Militärjuryn beslutade att han skulle dömas till döden. Sedan dess har domen prövats i flera instanser. Inom det militära rättssystemet krävs dessutom att presidenten formellt godkänner en dödsdom innan den kan verkställas. Nu har Trump gjort det, och Pentagon har valt arkebusering som avrättningsmetod.

Arkebusering är mycket ovanligt i dagens USA. Federala civila avrättningar sker med dödlig injektion, vanligen i fängelset i Terre Haute, Indiana. Inom militären har arkebusering däremot en historisk ställning. Den senaste militära avrättningen genomfördes 1961, då menige John Bennett hängdes i Fort Leavenworth, Kansas. Sedan dess har ingen militär dödsdom verkställts, trots att flera dödsdömda har funnits i militär fångvård.

Även på delstatlig nivå har arkebusering nyligen återkommit. I mars 2025 avrättades Brad Sigmon i South Carolina med gevärseld, något som var första gången metoden användes i USA sedan 2010. Sigmon var dömd för mord och valde själv arkebusering framför elstol eller giftinjektion. Det förnyade bruket av metoden har skapat debatt, och Trumps beslut lär göra den ännu mer omdiskuterad.

Beslutet väcker juridiska och etiska frågor. Hasans försvarsadvokater har under åren överklagat domen och bland annat pekat på hans psykiska tillstånd. Människorättsorganisationer, däribland Amnesty International, har upprepade gånger krävt att USA avskaffar dödsstraffet. Kritik har också riktats mot arkebusering som metod. Motståndare menar att den riskerar att orsaka onödigt lidande och att den hör hemma i en annan tid. Förespråkare hävdar tvärtom att den är snabb och säker.

Dödsstraffet har åter blivit en politisk fråga i USA under Trump. Under hans första mandatperiod återupptog administrationen federala avrättningar efter ett uppehåll på nästan arton år. Tretton fångar avrättades mellan sommaren 2020 och januari 2021. Joe Biden satte därefter stopp för nya federala avrättningar. Trump har i sin andra mandatperiod strävat efter att använda dödsstraffet mer aktivt, bland annat genom exekutiva order och direktiv till justitiedepartementet.

Pentagon har ännu inte meddelat något datum för avrättningen. Det går inte heller att utesluta att nya rättsprocesser inleds. Men det formella presidentgodkännandet innebär att ett viktigt juridiskt hinder har röjts ur vägen. Fallet Nidal Hasan kan därmed bli det första i en ny era av militära avrättningar i USA.