ICC utfärdar arresteringsorder mot två höga talibanministrar för förföljelse av kvinnor och flickor

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag har utfärdat arresteringsorder mot två höga företrädare för talibanregimen i Afghanistan. Det rör sig om rörelsens högste andlige ledare, Hibatullah Akhundzada, och chefsdomaren Abdul Hakim Haqqani. Enligt domstolen finns det rimliga skäl att tro att de båda männen har gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten – närmare bestämt systematisk förföljelse av kvinnor och flickor.

Sedan talibanerna återtog makten i Kabul i augusti 2021 har regimen utfärdat en rad dekret som kraftigt inskränkt kvinnors och flickors rättigheter. Flickor har stängts ute från gymnasier och universitet, kvinnor har förbjudits att arbeta i stora delar av samhällslivet, och deras rörelsefrihet har begränsats genom omfattande regler. Internationella bedömare har under lång tid beskrivit utvecklingen som en systematisk utplåning av kvinnors närvaro i det offentliga rummet.

ICC:s beslut markerar en viktig juridisk vändpunkt. Domstolen har tidigare utrett övergrepp i Afghanistan, men det här är första gången som arresteringsorderna riktar sig direkt mot talibanernas ledarskikt. Enligt juridiska bedömare är rubriceringen ”könsbaserad förföljelse” ett tydligt tecken på att internationell brottmålsrätt i allt högre grad uppmärksammar systematisk diskriminering och förtryck av kvinnor som ett allvarligt brott.

Afghanistan är part i Romstadgan, den internationella överenskommelse som ligger till grund för ICC. Domstolen har därmed jurisdiktion över brott som begåtts på afghanskt territorium. Utredningen av läget i Afghanistan inleddes redan innan talibanerna återvände till makten, men har gradvis vidgats i takt med att situationen för kvinnor och flickor försämrats. Akhundzada och Haqqani pekas nu ut som ansvariga för de övergrepp som skett genom regimens dekret och rättsväsende.

De två männen har formellt varit statsledare respektive högsta judiciella auktoritet sedan talibanerna tog över. Enligt åklagarsidan har de haft en central roll i att utforma, fatta och driva igenom de beslut som berövat kvinnor och flickor grundläggande rättigheter. Domstolen ska nu pröva om bevisningen är tillräcklig för att gå vidare med en fullständig rättegång. Arresteringsorderna är i sig inte en fällande dom, men de innebär att de två talibanledarna riskerar att gripas om de reser till ett land som erkänner ICC:s mandat.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Människorättsorganisationer välkomnar beslutet och pekar på att det skickar en signal till makthavare världen över att systematiskt förtryck inte kan ske utan rättsliga konsekvenser. Flera organisationer har under åren samlat in vittnesmål från kvinnor som drabbats av talibanernas policy, och dessa dokument har spelat en viktig roll i utredningen. Samtidigt har talibanregimen avfärdat domstolens auktoritet och beskrivit utredningen som politiskt motiverad. Något officiellt samarbete med ICC är inte att vänta.

Det diplomatiska läget kring Afghanistan är komplicerat. Ingen stat har formellt erkänt talibanernas regering, men flera länder upprätthåller ändå informella kontakter med regimen. Den internationella närvaron i landet är begränsad, och humanitära insatser sker under svåra förhållanden. Det har gjort det svårt att utkräva ansvar genom reguljära politiska kanaler. Därför ses ICC:s agerande som extra betydelsefullt – det visar att den rättsliga vägen kan användas när andra påtryckningsmedel inte biter.

Rent praktiskt är dock en rättegång i Haag avlägsen. Talibanledarna befinner sig i Afghanistan, som inte överlämnar misstänkta till ICC, och deras resmönster är begränsade. Domstolen har ingen egen polisstyrka och är beroende av att medlemsstater samarbetar. Ändå har arresteringsorderna en politisk och symbolisk tyngd. De innebär att två av de viktigaste ledarna i Afghanistan nu formellt är efterlysta för brott mot mänskligheten.

ICC har de senaste åren blivit alltmer aktiv när det gäller att vända sig mot personer med höga positioner i statliga strukturer. Arresteringsorder har bland annat utfärdats mot ledare i andra konflikter, och domstolen har med tiden utökat sin rättspraxis kring hur systematiska övergrepp mot civila ska bedömas. Beslutet om Afghanistan kan därför bli vägledande för hur liknande fall behandlas i framtiden.

För afghanska kvinnor och flickor är beskedet en bekräftelse på att omvärlden har kännedom om deras situation. Det könsbaserade förtrycket har isolerat Afghanistan från stora delar av det internationella samfundet, men samtidigt har frågan fått en alltmer framträdande plats på den globala agendan. Huruvida det leder till verklig rättvisa återstår att se – men det rättsliga avtrycket är nu tydligare än någonsin.