Trump säger att USA arbetar på en stor potaskaffär med Vitryssland.

USA borde köpa kalium från Belarus i stället för från Kanada. Det skriver president Donald Trump i ett inlägg. Uttalandet väcker uppmärksamhet eftersom det utmanar ett av de viktigaste handelsförhållandena mellan USA och Kanada, och samtidigt lyfter fram ett land som under flera år varit föremål för västliga sanktioner.

Kalium, i sammanhanget ofta kallat potash, är en av de viktigaste råvarorna i konstgödsel. Tillsammans med kväve och fosfor utgör grundämnet basen i många av de gödselmedel som jordbrukare världen över är beroende av. Utan kalium försämras grödornas motståndskraft mot torka och sjukdomar, vilket gör ämnet avgörande för livsmedelsproduktionen i stora delar av världen.

Kanada är världens största producent av kalium. Merparten av den kanadensiska produktionen sker i provinsen Saskatchewan, där företag som Nutrien och Mosaic driver stora gruvor. USA är i sin tur en av de största importörerna av kalium i världen, och huvuddelen av importen har länge kommit från Kanada. Det har gjort Kanada till en strategisk och pålitlig leverantör till den amerikanska jordbrukssektorn.

Belarus hör också till de ledande producenterna globalt, men dess kaliumexport har i princip stängts ute från västmarknaderna. Efter att ett Ryanair-plan tvingades nödlanda i Minsk 2021 införde USA och EU riktade sanktioner mot belarusiska myndigheter. Sanktionerna utökades efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, då Belarus användes som bas för ryska trupper och fortsatte att fungera som en central allierad till Moskva.

Den belarusiska kaliumindustrin domineras av det statsägda bolaget Belaruskali. Bolaget har tidigare exporterat stora volymer genom den litauiska hamnen i Klaipeda, men den vägen har i praktiken stängts. I dag sker transporterna till stor del via Ryssland, vilket ytterligare binder samman de två länderna. Om USA skulle börja köpa kalium från Belarus skulle det därför inte bara vara en ekonomisk fråga, utan också en signal med tydliga geopolitiska konsekvenser.

Trumps utspel kommer mot bakgrund av den ansträngda relationen mellan USA och Kanada. Han har vid upprepade tillfällen hotat Kanada med tullar, ifrågasatt handelsbalansen mellan länderna och sagt att Kanadas ekonomi i hög grad gynnas av USA. Han har också sagt att Kanada borde bli en del av USA. Att i det läget peka ut Belarus som alternativ leverantör ses av flera bedömare som ännu ett sätt att pressa Kanada i handelsfrågor.

Ett faktiskt införande av belarusisk kaliumimport skulle dock kräva att USA antingen häver de nuvarande sanktionerna eller inför undantag för just kalium. Det vore ett tydligt brott mot den politik som Washington fört under de senaste åren, och skulle ge Belarus styre en ekonomisk livlina. Samtidigt skulle det försvaga ansträngningarna att isolera Ryssland, eftersom intäkterna från den belarusiska exporten även i indirekt form skulle kunna gynna Moskva.

För den kanadensiska gruvindustrin skulle ett sådant skifte vara ett hårt slag. Kanada har under decennier byggt upp en infrastruktur kring kaliumbrytning, transporter och hamnkapacitet, mycket för att försörja den amerikanska marknaden. En minskad efterfrågan från USA skulle påverka tusentals arbetstillfällen i Saskatchewan och få följdeffekter för kanadensiska företag som levererar utrustning och tjänster till gruvorna.

Även för de globala gödselmarknaderna skulle en sådan förändring vara märkbar. Kaliumpriserna steg kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina när sanktioner och osäkerhet kring leveranser från Ryssland och Belarus skapade oro. Sedan dess har marknaden delvis stabiliserats, men försörjningsflödena är fortfarande känsliga. EU och andra importörer har försökt minska sitt beroende av ryska och belarusiska råvaror, bland annat genom nya handelsavtal och ökad produktion på andra håll.

Om Trump skulle driva frågan till sin spets kan den möta motstånd i kongressen. Flera ledande politiker i båda partierna har varit tydliga med att sanktionerna mot Belarus bör bestå. Det finns också en risk att ett sådant beslut skapar nya handelskonflikter med Kanada, som är en nära allierad inom Nato och en av USA:s viktigaste handelspartner.

Ännu återstår det att se om utspelet får några praktiska följder. Hittills handlar det om ett politiskt uttalande, men i en tid där handelsmönster rivs upp och gamla allianser omprövas är det inte en fråga som kan avfärdas helt. För lantbrukare, gruvbolag och regeringar i flera länder är kaliumfrågan nu plötsligt aktuell igen.