USA:s president står inför en avgörande tidsgräns i Irankriget

De amerikanska militära operationerna i Iran närmar sig en kritisk tidpunkt denna vecka. ”Jag har all tid i världen, men Iran har det inte”, har presidenten upprepade gånger hävdat i sociala medier, med betoning på vikten av att uppnå ”en bra uppgörelse” snarare än att skynda på ett avslut av konflikten.

Verkligheten är dock mer komplicerad än presidentens uttalanden antyder. Enligt den amerikanska konstitutionen är rätten att förklara krig strikt förbehållen kongressen. Presidenten, som också är överbefälhavare, kan endast besluta om militära operationer under en begränsad period om 60 dagar, enligt War Powers Resolution som antogs 1973. Denna lag tillkom i kölvattnet av Vietnamkriget och syftade till att begränsa presidentens möjligheter att föra krig utan kongressens godkännande.

Lagen innehåller två specifika tidsfrister. Den första är 48 timmar – inom denna tid måste presidenten informera kongressen efter att ”fientligheter utomlands” har inletts. Detta krav uppfylldes den 2 mars, två dagar efter den amerikansk-israeliska attack som utlöste kriget mot Iran. Presidenten hävdade då att åtgärderna syftade till att skydda amerikanska baser i Mellanöstern och agera i kollektivt självförsvar tillsammans med allierade, enligt The New York Times.

Den andra och mer avgörande tidsfristen infaller 60 dagar efter den första rapporten, vilket är nu på fredag. Om de militära operationerna fortsätter efter detta datum måste presidenten antingen begära kongressens godkännande eller avsluta insatsen. Det finns också ett alternativ där presidenten kan begära en 30-dagars förlängning för att säkert dra tillbaka styrkorna.

En annan möjlig väg för Vita huset är att åberopa en lag, Authorization for Use of Military Force, som antogs efter terrorattackerna mot USA:s östkust 2001. Denna lag är främst inriktad på terrorism och användes för att få kongressens godkännande för bland annat krigen i Afghanistan och Irak.

Både demokratiska och republikanska presidenter har tidigare ifrågasatt 60-dagarsgränsen. Det är inte otänkbart att Vita huset försöker kringgå den, exempelvis genom att argumentera för att de 60 dagarna inte bör räknas under perioder av vapenvila, rapporterar CNN.

Hur sannolikt är det då att presidenten får grönt ljus om han vill fortsätta kriget? Det är långt ifrån säkert, men möjligt med tanke på att republikanerna har majoritet i båda kamrarna i kongressen. Presidentens partikamrater har effektivt blockerat demokraternas försök att hålla utfrågningar med försvarsministern och presidenten själv.

Flera republikaner har dock påpekat att detta endast gäller fram till nästa tidsfrist. ”Efter 60-dagarsgränsen kan siffrorna vid en omröstning se annorlunda ut”, varnade nyligen Florida-republikanen Brian Mast, som är ordförande för representanthusets utrikesutskott.

Kriget är impopulärt i USA. Många kongressledamöter är medvetna om detta, särskilt de som hoppas bli omvalda i mellanårsvalet i november.

Sedan den republikanska presidentens tillträde för sin andra mandatperiod den 20 januari 2025 har hans popularitetssiffror sjunkit, vilket är vanligt för sittande presidenter. Under de senaste månaderna har nedgången blivit mer markant, parallellt med Irankriget och de ökade bränslekostnader som konflikten medfört.

Enligt sammanställningen från RealClearPolitics, baserad på 14 aktuella opinionsundersökningar, anser 40,6 procent att presidenten gör ett bra jobb, medan 57,7 procent inte håller med. Webbplatsen Fiftyplusone, en opinionsaggregator som viktar aktuella undersökningar med en matematisk modell, visar ännu lägre stöd: 37,8 procent. Hela 58,2 procent ogillar presidentens arbetsinsats. Siffrorna ligger i linje med vad som rapporterats på webbplatsen Silver Bulletin, startad av opinionsexperten Nate Silver.

Med vikande popularitetssiffror och en allt mer skeptisk kongress står presidenten inför ett avgörande vägval när 60-dagarsgränsen nu närmar sig. De kommande dagarna kan bli avgörande för såväl konflikten med Iran som för den inhemska politiska dynamiken i USA.

Dela.

22 kommentarer

  1. James Johnson on

    Interesting update on Tryck på Trump – måste få kongressen med sig om Iran. Curious how the grades will trend next quarter.

  2. Interesting update on Tryck på Trump – måste få kongressen med sig om Iran. Curious how the grades will trend next quarter.

  3. Interesting update on Tryck på Trump – måste få kongressen med sig om Iran. Curious how the grades will trend next quarter.

Leave A Reply

Exit mobile version