”Regimen på Kuba vill inte att världen får veta hur befolkningen behandlas”

Regimkritisk kubansk journalist vinner prestigefullt människorättspris

Henry Constantin, kubansk journalist och redaktör för den oberoende medieplattformen La Hora de Cuba, har tilldelats Civil Rights Defender of the Year Award, men kan inte resa till Stockholm för att ta emot priset av rädsla för att inte släppas tillbaka in i landet.

”När de får reda på att vi har vunnit kommer de bli arga. Regimen vill inte att världen får veta hur befolkningen behandlas på Kuba,” säger Constantin om myndigheternas förväntade reaktion.

Hans farhågor är välgrundade. I februari greps han godtyckligt på gatan i samband med att regimen begravde 32 kubanska soldater som ingått i den venezuelanske ledaren Nicolás Maduros livvaktsgarde och dödats under gripandet av Maduro i Caracas. Under 44 timmar hölls Constantin frihetsberövad utan kontakt med omvärlden.

”De frihetsberövade mig godtyckligt på gatan, utan att säga varför. De förde mig till en cell utan att jag fick veta varför,” berättar Constantin, som varken fick träffa advokat eller informeras om sin rättsliga status.

Hans frigivning kom först efter att en kollega spridit information om hans försvinnande på sociala medier, vilket gjorde det omöjligt för säkerhetstjänsten att fortsätta hemlighålla frihetsberövandet.

La Hora de Cuba grundades för 14 år sedan i Camagüey i centrala Kuba och är ett av få oberoende medier som verkar utanför huvudstaden Havanna. Nyhetsplattformen fyller en särskilt viktig funktion eftersom energi- och livsmedelsförsörjningen är särskilt problematisk i denna del av landet.

”Vi är en nagel i ögat för dem,” säger Constantin om regimens attityd till den oberoende redaktionen.

Arbetsförhållandena för journalisterna är extremt svåra. De ständiga elavbrotten, som ibland varar i upp till tre dagar i sträck, gör det nästan omöjligt att uppdatera hemsidan regelbundet. Trots detta fortsätter redaktionen sitt arbete.

Constantin är starkt kritisk mot de som i väst fortfarande försvarar den kubanska regimen: ”De gillar sin egen frihet, men vill inte att andra ska få njuta av den. Det är absurt.”

Enligt Constantin har det socialistiska systemet på Kuba för länge sedan kollapsat. Varken skolor eller sjukvård fungerar längre, och det råder akut brist på livsmedel. De flesta invånare tvingas överleva på en månadslön motsvarande cirka 60 svenska kronor, och är beroende av pengar från släktingar utomlands för att klara sig.

Det desperata läget har lett till en massiv utvandring – nästan 20 procent av befolkningen har lämnat landet under de senaste åren. ”Den kubanska drömmen har blivit att fly landet,” konstaterar Constantin.

Trots att Constantins egen mor flyttade till Miami för fem år sedan, och trots att regimen flera gånger uppmanat honom att lämna landet, är han fast besluten att stanna. ”De vill att jag ger upp och drar härifrån. Den tjänsten vill jag inte göra dem. Mitt straff till dem är att jag stannar på Kuba.”

Så sent som förra månaden greps Constantin igen, denna gång efter att ha skrivit en artikel om att USA:s ambassadör Mike Hammer besökt La Hora de Cubas redaktion. ”De försöker förstöra mig personligen,” säger han.

I år delar La Hora de Cuba människorättspriset med den georgiska nyhetsplattformen Netgazeti, som också arbetar under allt svårare förhållanden i takt med att den demokratiska utvecklingen i Georgien försämras.

”Människor grips på fullständigt absurda grunder, med stöd av repressiva och orimliga lagar. Det är skrämmande. Allt har gått så fort att vi knappt själva hunnit ta in vad som hänt, än mindre förklara det för omvärlden,” säger Nestan Testskhladze, 48, chefredaktör för Netgazeti.

Civil Rights Defenders, som delar ut priset, är en svensk människorättsorganisation som bildades 1982 under namnet Svenska Helsingforskommittén. Organisationen driver ett internationellt arbete i Europa, Latinamerika, Afrika och Asien, och finansieras till stor del av biståndsmyndigheten Sida.