Tysk Tidö-uppgörelse osannolik eftersom AfD:s framgångar tvingar fram allianser mot extremhögern i Tyskland.

Väljaropinionen i Tyskland visar nu på fortsatt framgång för partiet Alternative für Deutschland (AfD), medan de regerande kristdemokraterna (CDU) tappar mark. Enligt de senaste mätningarna växer AfD:s stöd samtidigt som CDU:s siffror sjunker, en utveckling som väcker frågor om hur det politiska landskapet kommer att formas inför nästa förbundsdagsval.

Frågan om ett så kallat tyskt Tidöavtal, där de konservativa skulle samarbeta med AfD, är dock inte aktuell i nuläget. Samtliga etablerade partier har hittills upprätthållit en tydlig distans till det högerpopulistiska partiet, vilket skapar en komplex situation där andra partier i vissa regioner kan tvingas samarbeta över blockgränserna för att hindra AfD från att få inflytande.

Mätningarna visar att AfD nu är det näst största partiet i Tyskland med ett stöd på omkring 20 procent, medan CDU tillsammans med sitt systerparti CSU endast samlar runt 27 procent. Detta är en betydande minskning för kristdemokraterna, som tidigare har kunnat räkna med betydligt högre siffror. För bara några år sedan låg CDU/CSU på över 30 procent i de flesta undersökningar, men partiets stöd har urholkats successivt.

Utvecklingen i Tyskland har dragit uppmärksamhet från hela Europa. I Sverige har debatten om hur etablerade partier ska förhålla sig till högerpopulistiska krafter varit livlig, särskilt efter att Sverigedemokraterna fått ett formellt inflytande genom Tidöavtalet. Tysklands situation skiljer sig dock markant från Sveriges. Där har kristdemokraterna under ledning av Friedrich Merz upprepat gånger avvisat ett samarbete med AfD, både på federal nivå och i delstaterna.

Den tyska politiska strategin har istället varit att isolera AfD genom en så kallad brandvägg, där inga samarbeten eller överenskommelser med partiet är tillåtna. Denna strategi har dock blivit allt svårare att upprätthålla i praktiken. I flera delstater i östra Tyskland, där AfD är särskilt starka, har borgerliga politiker börjat ifrågasätta brandväggen.

I Thüringen, Sachsen och Brandenburg har AfD:s starka väljarstöd skapat en situation där det blir allt svårare att bilda majoriteter utan partiets medverkan. Inför delstatsvalen i höst väntas AfD göra starka framgångar, och i vissa regioner kan partiet bli störst. Detta har lett till diskussioner om hur de övriga partierna ska agera för att förhindra att AfD får regeringsinflytande.

En möjlig lösning som diskuterats är att de andra partierna tvingas till samarbeten över de traditionella blockgränserna. I praktiken skulle detta kunna innebära att CDU samarbetar med Socialdemokraterna (SPD) och i vissa fall även med De Gröna i delstatsparlamenten. Ett sådant scenario brukar kallas för en allt-mot-ett-allians, där de etablerade partierna går samman för att hålla AfD utanför makten.

Denna typ av samarbete är dock inte okomplicerad. Inom CDU finns det en stark falang som föredrar en tydligare borgerlig profil och som ser ett samarbete med vänsterpartier som ett svek mot partiets kärnväljare. Samtidigt menar andra att partiet måste vara pragmatiskt för att inte förlora ännu mer mark till AfD.

Kansler Olaf Schulz socialdemokrater befinner sig i en ännu svårare sits. SPD har sjunkit till historiskt låga nivåer i mätningarna och ligger nu runt 15 procent. Partiets samarbete med De Gröna och FDP i den federala regeringen har varit kantat av interna konflikter, och många väljare uppfattar regeringen som splittrad och ineffektiv.

Samtidigt visar opinionsmätningarna att en majoritet av de tyska väljarna är missnöjda med regeringens hantering av ekonomin och migrationen. Dessa frågor har varit centrala i den politiska debatten och har bidragit till att stärka AfD:s ställning. Partiet har lyckats mobilisera väljare som känner sig övergivna av de etablerade partierna och som söker tydliga svar på samhällsproblem.

För kristdemokraterna innebär den nuvarande situationen en utmaning. Partiet måste förhålla sig till ett växande högerpopulistiskt parti samtidigt som det försöker framstå som ett trovärdigt alternativ till den sittande regeringen. Ledaren Friedrich Merz har försökt profilera CDU som ett tydligt borgerligt alternativ, men hans uttalanden har ibland skapat interna spänningar och kritik från andra partier.

Inför nästa federala val, som väntas äga rum 2025, står Tyskland inför en politisk situation där inga enkla majoriteter tycks finnas. Opinionsundersökningar antyder att en koalition mellan CDU och SPD kan bli det mest troliga alternativet, men ett sådant samarbete skulle sannolikt präglas av stora ideologiska skillnader. Det återstår att se om de tyska partierna kan hitta en väg framåt som både tillgodoser väljarnas krav på förändring och upprätthåller den politiska stabiliteten.