Ulla-Lena Lindqvist vinner dubbelt skadestånd i mål mot staten om bedräglig registrering

Stockholms tingsrätt har dömt svenska staten att betala 20 000 kronor i skadestånd till en kvinna som fått sin rätt till privatliv kränkt. Bakgrunden är att fler än 90 personer har varit folkbokförda på hennes fritidsfastighet. I februari medgav staten att registreringen stod i strid med Europakonventionen, men parterna var oense om vilken ersättning kvinnan skulle ha.

Kvinnan, Ulla-Lena, krävde 25 000 kronor. Staten ansåg att 10 000 kronor var en rimlig nivå. I onsdags kom den slutliga domen från Stockholms tingsrätt: skadeståndet fastställdes till 20 000 kronor, dubbelt så mycket som staten erbjöd.

– Det är nästan som att jag fick rätt ännu en gång. Men egentligen är det viktigaste inte skadeståndet, utan att problemet löstes, säger Ulla-Lena till tidningen Hem & Hyra.

Hon har hela tiden menat att kränkningen var allvarlig och att ersättningen borde återspegla det.

Europakonventionen för mänskliga rättigheter är en del av svensk lag. Artikel 8 skyddar rätten till privat- och familjeliv. Offentliga myndigheter får inte göra intrång i denna rätt annat än med stöd av lag och när det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. I det här fallet har staten medgett att registreringen av de 90 personerna innebar en överträdelse. Konventionen är direkt tillämplig i svensk rätt, och enskilda kan åberopa den inför nationella domstolar.

Folkbokföringen är ett centralt register i Sverige. Den anger var en person bor och ligger till grund för bland annat beskattning, röstning, sjukvård och postutdelning. Om personer är skrivna på en fastighet där de inte bor kan det få konsekvenser för ägaren. Myndighetspost hamnar på fel ställe, och det kan bli svårt att avgöra vem som har rätt att använda adressen. Felaktiga folkbokföringar har under flera år uppmärksammats som ett problem i Sverige, inte minst i samband med bidragsfusk och annan brottslighet.

Skatteverket ansvarar för folkbokföringen och har under flera år arbetat med att minska antalet felaktiga registreringar. Ändå fortsätter fall där människor skrivs på adresser de inte har koppling till att dyka upp. Den aktuella domen visar att staten kan hållas ansvarig när systemet brister. Myndigheterna har också ett ansvar för att inte registrera fler personer än nödvändigt på en adress.

Stockholms tingsrätt är landets största tingsrätt och hanterar många mål som rör enskildas rättigheter i förhållande till det allmänna. Även om en tingsrättsdom inte är prejudicerande, ger den en indikation på hur domstolen ser på den här typen av integritetskränkningar. Under senare år har integritetsfrågor fått en allt större betydelse i svensk rätt. EU:s dataskyddsförordning GDPR har skärpt regelverket kring personuppgifter, och även i Sverige har myndigheternas registerhantering hamnat i fokus.

För fastighetsägare kan en korrekt folkbokföring vara avgörande. En fastighet med många okända personer skrivna på sig kan uppfattas som en risk vid en försäljning. Köpare vill veta att det inte finns oklarheter kring vem som bor eller är skriven på fastigheten. Därför har den här typen av mål också en praktisk betydelse för fastighetsmarknaden.

Sedan staten i februari medgett att rätten till privatliv kränkts, var sakfrågan i praktiken avgjord. Det som återstod för tingsrätten var att pröva storleken på skadeståndet. Att tingsrätten valde att fördubbla statens bud kan ses som en markering.

För Ulla-Lena är skadeståndet inte det viktigaste. Hon säger att det väsentliga är att problemet löstes. Hennes fall handlar i grunden om att en enskild person ska slippa bli registrerad på en adress utan giltig koppling.

Staten kan överklaga domen till hovrätten. Eftersom staten redan medgett att en kränkning ägt rum, skulle en överklagan i så fall handla om skadeståndets storlek. Domen kan därmed bli ytterligare ett exempel på hur svenska domstolar värderar integritetskränkningar.