USA har genomfört hemliga attacker i Iran de senaste veckorna, enligt källor

USA attackerade på måndagen den iranska ön Qeshm, uppger källor för The Wall Street Journal. Attacken har ännu inte bekräftats officiellt, men nyheten fick omedelbart marknader och regeringar att höja beredskapen. Qeshm ligger i Hormuzsundet, en av världens strategiskt viktigaste vattenvägar, och en militär insats på ön innebär en betydande upptrappning av konflikten mellan USA och Iran.

Qeshm är den största ön i Persiska viken och tillhör Iran. Ön sträcker sig över ungefär 100 kilometer och ligger nära Bandar Abbas, en av Irans viktigaste hamnstäder. Förutom en civil befolkning och en frihandelszon finns här anläggningar som under lång tid varit kopplade till Islamiska revolutionsgardet. Ön är också geologiskt intressant. Här ligger Namakdan, en av världens längsta saltgrottor, och stora saltformationer som har industriell betydelse.

Hormuzsundet är den smala farled som förbinder Persiska viken med öppna havet. Cirka en femtedel av världens oljekonsumtion passerar genom sundet, liksom omfattande volymer flytande naturgas från Qatar och andra producenter. Ett avbrott i trafiken skulle påverka hela världsekonomin, och varje tecken på att sundet kan dras in i en militär konflikt får därför omedelbara effekter på energimarknaderna.

Oljepriset reagerade med uppgång under måndagen, samtidigt som investerare sökte sig till guld och statsobligationer. Brentolja, det internationella referenspriset, har under året rört sig i ett brett intervall, men en sådan här händelse kan snabbt pressa priserna uppåt. Även priset på naturgas, framför allt LNG, påverkas eftersom en stor del av utbudet fraktas genom samma vatten.

För gruv- och metallindustrin är Hormuzsundet mer än bara en oljeled. Förenade Arabemiraten exporterar stora volymer aluminium från smältverk i Dubai och Abu Dhabi, och landet har etablerat sig som en global leverantör av högre förädlade metallprodukter. Bahrain är ett annat exempel. Där ligger Aluminium Bahrain, Alba, ett av världens största aluminiumverk, som är helt beroende av import av råvaror och av att få ut produkterna på världsmarknaden.

Saudiarabien, som under flera år har byggt ut sin gruvsektor genom bolaget Ma’aden, har också stora planer för fosfat, bauxit och ädelmetaller. En konflikt i sundet skulle slå direkt mot dessa exportflöden och mot bolagens förmåga att nå kunder i Asien och Europa. Störningar i fraktlederna brukar snabbt synas i metallpriserna på bland annat London Metal Exchange, där aluminium och koppar handlas.

Iran självt är en betydande råvaruproducent. Landet har stora reserver av koppar, zink, krom och järnmalm, men internationella sanktioner har länge begränsat exporten. Qeshm har genom sin frihandelszon setts som en möjlig utgångspunkt för ökad icke-oljeexport, men en militär konflikt riskerar att slå undan förutsättningarna för den verksamheten. Den infrastruktur som skulle kunna göra ön till en handelsplats är samtidigt en av anledningarna till att den nu är ett militärt mål.

Attacken sker vid en tidpunkt då spänningarna i Mellanöstern redan är höga. USA har förstärkt sin militära närvaro i regionen, och Iran har under flera år anklagats för att trakassera och beslagta handelsfartyg i Persiska viken. Hormuzsundet har upprepade gånger varit föremål för hot, och Iran har tidigare varnat för att landet kan stänga sundet om landets intressen hotas. En attack mot Qeshm för sådana hot mycket närmare verkligheten.

För rederierna innebär läget ett ökat risktagande. Stora aktörer som norska Frontline och danska Maersk kan tvingas se över sina rutter och räkna med högre försäkringspremier. Krigsriskförsäkringar för fartyg i Hormuzsundet har redan blivit dyrare tidigare under konflikter i regionen, och en attack mot en iransk ö ökar trycket ytterligare. Om läget förvärras kan många rederier välja att omdirigera fartyg, vilket i så fall skulle ta tid och höja kostnaderna för alla råvaror.

Kina, Indien och Japan är stora importörer av olja och gas från Gulfstaterna och har därför särskilt mycket att förlora på ett stängt sund. Kina är dessutom den största köparen av råolja från både Saudiarabien och flera andra länder i regionen. Ett stängt sund skulle tvinga dessa länder att söka alternativa leveranser, men ersättningskapaciteten i världen är begränsad.

Det internationella samfundet har uppmanat till återhållsamhet, men en tydlig diplomatisk linje har ännu inte vuxit fram. Uppgifterna om attacken är inte officiellt bekräftade, och det är också oklart hur omfattande insatsen var och om den var begränsad till militära mål eller om civil infrastruktur har drabbats. Svaren på de frågorna kommer sannolikt att avgöra hur marknaderna utvecklas under de närmaste dagarna.

För världsekonomin är insatsen en påminnelse om hur sårbar den globala råvaruförsörjningen är. Olja, gas och metaller är inga varor som snabbt kan byta leveransväg, och en stängd farled i Hormuzsundet skulle få konsekvenser på alla kontinenter. Denna attack mot Qeshm, en liten ö med ett stort strategiskt värde, kan därför bli vändpunkten i en konflikt som världen hittills har betraktat med oro, men på avstånd.