USA omdirigerar militärt bistånd från Europa och Irak till Panama, Ecuador och Colombia.

USA:s utrikesdepartement har underrättat kongressen om att man avser att omfördela militärt bistånd till ett värde av 52 miljoner dollar. Pengarna tas från Slovakien, Nordmakedonien och Irak och styrs i stället om till Panama, Ecuador och Colombia. Beskedet kommer kort efter att utrikesminister Marco Rubio avslutat en rundresa i Latinamerika, där han utlovade ökat stöd till de tre länderna. Omfördelningen är en del av Trumpadministrationens uttalade ambition att flytta fokus mot västra halvklotet.

Biståndet som nu omfördelas är så kallat utländskt militärt finansieringsstöd, vilket innebär att mottagarländerna kan köpa utrustning och tjänster från USA:s försvarsindustri. Det kan röra sig om allt från utbildning och logistik till vapensystem och underhåll. För Panama, Ecuador och Colombia handlar det om en konkret signal om att USA åter tar en mer aktiv roll i regionens säkerhetspolitik.

Att just Slovakien och Nordmakedonien får minskat stöd är anmärkningsvärt med tanke på att båda länderna är Natomedlemmar och sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina setts som viktiga allierade i östra Europa. Irak har under lång tid varit en central partner i USA:s kamp mot Islamiska staten och andra extremistgrupper i Mellanöstern. Symboliskt är förändringen betydelsefull, även om beloppen i nationell skala är relativt begränsade.

Samtidigt markerar omfördelningen en tydlig prioritering av Latinamerika, en region där USA under flera decennier haft ett minskat säkerhetspolitiskt engagemang. Panama är en kritisk knutpunkt för både narkotikatrafik och migration mot USA:s södra gräns, och landets kanal har dessutom en strategisk betydelse för världshandeln. Ecuador har under senare år sett en kraftig ökning av våldsbrottslighet och drogrelaterat våld, medan Colombia fortsatt kämpar med väpnade konflikter och en massiv flyktingström från grannlandet Venezuela.

Marco Rubios besök i regionen förra veckan var ett tydligt tecken på administrationens nya prioriteringar. Han träffade ledare i Panama, Ecuador och Colombia och utlovade då utökat samarbete kring säkerhet och migration. Beskedet om biståndet ska ses som en konkret uppföljning av dessa löften. Enligt uppgifter från utrikesdepartementet handlar det om att anpassa resurserna till de säkerhetsutmaningar som USA uppfattar som mest akuta i dag.

Förslaget har nu lämnats till kongressen, som har möjlighet att granska och i vissa fall blockera omfördelningar av redan beslutade anslag. Kongressledamöter från båda partier har tidigare uttryckt oro över att nedskärningar i stödet till allierade i Europa och Mellanöstern kan skicka fel signaler till Ryssland och Iran. Frågan väntas därför bli föremål för debatt under de kommande veckorna.

Trumpadministrationen har sedan tidigare varit tydlig med att man vill minska USA:s militära närvaro utomlands och i stället fokusera på vad man kallar strategiska intressen närmare hemmaplan. Västra halvklotet, och då särskilt frågorna om migration, narkotika och kinesiskt inflytande, har lyfts fram som prioriterade områden. Under de senaste åren har både Kina och Ryssland ökat sitt inflytande i Latinamerika genom ekonomiska investeringar, vapenavtal och diplomatiska initiativ. Detta har skapat en ny geopolitisk konkurrens som USA nu försöker möta med förstärkt stöd till nyckelpartner.

För de länder som förlorar biståndet innebär beslutet en ökad osäkerhet i försvarsplaneringen. Slovakien och Nordmakedonien har båda en uttalad ambition att modernisera sina väpnade styrkor och har under de senaste åren investerat kraftigt i ny materiel. En minskning av det amerikanska stödet kan få konsekvenser för takten i den omställningen. Irak befinner sig i en liknande situation, även om landet fortfarande hanterar resterna av Islamiska staten på sitt territorium.

Förespråkare av omfördelningen menar att beslutet är ett välkommet steg mot en mer sammanhållen strategi för USA:s närområde. Kritiker varnar däremot för att nedskärningarna försvagar allierade som under lång tid byggt sitt försvar kring amerikanskt stöd. Det finns också en oro för att minskningen av biståndet till Irak kan underminera de framsteg som gjorts i kampen mot extremismen i Mellanöstern.

Sammanfattningsvis har Trumpadministrationen genom omfördelningen av 52 miljoner dollar gjort ett tydligt ställningstagande om vart USA:s säkerhetspolitiska fokus framöver ska ligga. Pentagon och utrikesdepartementet signalerar att västra halvklotet prioriteras, medan traditionella allierade i Europa och Mellanöstern måste räkna med ett minskat stöd. Hur kongressen, och de berörda länderna, svarar på den nya inriktningen återstår att se.