Vad händer om ett parti lämnar riksdagen? Experten förklarar konsekvenserna

Sedan andra världskriget har bara tva partier åkt ur Sveriges riksdag: Miljöpartiet efter valet 1991 och Ny demokrati efter valet 1994. I det senare valet återkom samtidigt Miljöpartiet. Nu kan Liberalerna bli det tredje partiet att lämna riksdagen, om opinionssiffrorna håller i sig fram till valdagen i september i år.

I mätningarna har Liberalerna legat och vägt kring 2,0 procent, långt under fyraprocentsspärren. Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universittet, förklarar att riksdagsvalet fungerar som en omstart. På valdagen sätts alla mandat till noll, och bara partier som passerar 4 procent får vara med i fördelningen av de 349 mandaten.

Skillnaden mellan 3,99 och 4,0 är därför avgörande. Om Liberalerna får 3,99 procent ogiltigförklaras deras röster i mandatfördelningen. Partiet får noll mandat, medan 4,0 procent skulle ge 14 platser. ”Det är lite brutalt. Den där hundradelen är väldigt viktig”, söger Hinnfors.

Mandaten fördelas proportionellt mellan de partier som klarat spärren. Ett parti som får 20 procent av rösterna får ungefär en femtedel av mandaten, motsvarande omkring 70 platser. Fördelningen sker enligt den jämkade uddatalsmetoden. Röster på partier under spärren räknas inte in i underlaget, vilket gör att övriga partier kan få flera mandat än deras valresultat exakt skulle motsvara.

Att förlora riksdagsplatserna innebär också ett hårt slag mot partikassan. Partiet mister det statliga partistödet och får svårare att behålla personal och lokaler. För partier som får mellan 2,5 och 4 procent gäller dock en mellanväg: en del av partistödet behålls, men det trappas ner till nästa val. Hinnfors beskriver det som en slags finansiell härdsmälta. Partistödet baseras på de tva senaste riksdagsvalen. För Liberalerna fastställdes partistödet till 11,6 miljoner kronor 2024. Socialdemokraterna, som jämförelse, fick 43 miljoner kronor.

Även de praktiska resurserna försvinner. Liberalerna mister sina platser i riksdagskansliet och tillgången till riksdagens utredningstjänst. Om partiet efter valet fortfarande finns representerat i kommuner och regioner kan det få lokalt partistöd, men det stödet får inte föras över till den centrala partiorganisationen.

Ett riksdagsutträde vore historiskt. Liberalerna, med rötter i Folkpartiet, har funnits i riksdagen sedan demokratins genombrott. Sedan 1940-talet är det bara tva partier som lämnat. ”Det är extremt ovanligt. Stödröstningsfenomenet har hjälpt partier flera gånger”, söger Hinnfors. Med stödröster menas väljare som lägger sin röst på ett parti för att hindra det från att åka ur, även om de egentligen föredrar ett annat parti.

Om Liberalerna försvinner ur riksdagen förändras också den parlamentariska kartan. Partiet ingår i regeringsunderlaget, och utan riksdagsmandat har det inga direkta vägar att påverka nationell politik. Frågan är om partiet kan mobilisera nog många väljare i septembers valrörelse. Hittills har mätningarna inte gett mycket hopp. Men Hinnfors påpekar att valrörelsen och stödrösterna kan ändra bilden. Frågan är om Liberalerna hinner vända trenden innan det är för sent.