Så gör du när en anhörig behöver hjälp med ekonomin

Många svenskar hamnar i en komplex situation när en närstående blir sjuk och behöver hjälp med sin privatekonomi. Begrepp som fullmakt, framtidsfullmakt, god man och förvaltare skapar förvirring, och samtidigt blir allt fler bankärenden svåra att sköta utan digitala hjälpmedel. Juristen Olivia Kanehorn på Konsumenternas bank- och finansbyrå betonar vikten av att ta ställning till dessa frågor i tid.

– Det är bra att prata om de här frågorna när man är frisk och reda ut hur man vill ha det om man blir sjuk, säger hon.

Byrån, som ger vägledning kring bankfrågor, får ofta frågor från personer som hjälper anhöriga med ekonomin. Enligt lagen om anhörigbehörighet, som infördes 2017, har man rätt att hjälpa en närstående med ekonomin om denne behöver stöd på grund av sjukdom. Men bankerna kräver i dessa fall ofta ett personligt besök på kontoret, och en familjebevis från Skatteverket behöver tas med. Det gör att ärendet inte går att sköta på distans.

# Bank-id: ett hinder för många

Så länge den som behöver hjälp själv kan använda sitt bank-id är situationen hanterbar. Problemen uppstår när personen inte längre kan logga in på grund av sjukdom eller kognitiv svikt. Det kan då vara frestande att använda den anhörigas bank-id, och Dagens Nyheter har tagit emot flera vittnesmål om att så sker för att få vardagen att fungera. Men detta är inte tillåtet och kan leda till att bank-id spärras.

En vanlig fullmakt är ett alternativ i dessa lägen. Den ger en annan person rätt att sköta delar av ekonomin, såsom att betala räkningar och hantera konton. Men fullmakten gäller bara så länge fullmaktsgivaren har kontroll över sina handlingar, exempelvis inte har drabbats av demens. Det är viktigt att specificera i fullmakten vilka konton som omfattas och om personen även ska få handla med fonder på ett investeringssparkonto. Banken kommer inte att tillåta åtgärder som ligger utanför fullmaktens ramar.

– En fullmakt ska uppfylla formkrav, alltså dateras, vara underskriven och bevittnad, förklarar Olivia Kanehorn.

Hon rekommenderar även att man kontrollerar med de aktuella bankerna och myndigheterna om de har egna fullmaktsmallar som måste användas. En risk med fullmakter är att man överför rättigheter till en annan person, och en oärlig sådan kan missbruka förtroendet genom att föra över pengar till sig själv.

# Framtidsfullmakt för längre perspektiv

En framtidsfullmakt är en annan variant som blir allt vanligare. Då utser man i förväg en person som ska sköta ekonomin den dag man inte längre klarar det själv, exempelvis på grund av demens. Även här gäller det att noga specificera vilka uppgifter fullmakten ska omfatta och att använda bankernas eventuella mallar. Man kan ta hjälp av bank eller jurist när fullmakten upprättas, och det är viktigt att undersöka vad som kan göras digitalt och vad som kräver fysiska bankbesök.

Förutom banker behöver även myndigheter kontaktas. Mot Pensionsmyndigheten gäller både fullmakter och framtidsfullmakter så länge de är formellt korrekta. Även Skatteverket accepterar framtidsfullmakter, och en person kan utses till deklarationsombud för att hjälpa en annan med deklarationen. Detta görs via en särskild blankett, och ombudet får tillgång till en e-tjänst. Flyttanmälan, som kan bli aktuell för äldre, kan också göras med en särskild blankett där en kopia av framtidsfullmakten bifogas.

Det är värt att notera att en framtidsfullmakt inte gäller för vårdfrågor. För att komma åt tjänster som 1177 krävs bank-id eller Freja +, ett alternativt inloggningssystem som fungerar hos de flesta myndigheter men inte mot banker.

# God man och förvaltare – när stödbehovet ökar

När en person behöver omfattande hjälp med ekonomi och vardagliga sysslor kan en god man bli aktuell. Det är överförmyndarnämnden och tingsrätten som beslutar i dessa ärenden.

– Då är det lite mer myndighetskontroll. Men en närstående kan bli god man. Det måste finnas ett behov för att det ska godkännas, säger Olivia Kanehorn.

En god man kan exempelvis betala räkningar och sköta inkomster, men uppdraget är frivilligt och den som behöver hjälp kan avböja.

Förvaltarskap är en mer ingripande lösning som inte är frivillig. Det är tingsrätten som utser en förvaltare, ofta efter utredningar från sociala myndigheter. Förvaltaren gör det som tingsrätten beslutat, och kräver inte huvudmannens samtycke för sina åtgärder.

Flera läsare har delat med sig av sina erfarenheter kring digitaliseringens baksidor. En person berättar om hur hen använt en dement pappas bank-id eftersom det var enda rimliga sättet att hantera situationer. En annan påpekar att det är många instanser som kräver bank-id, inte bara banken, och att fullmakter till varje instans blir ohållbart. Det finns också vittnesmål om hemlösa som stängs ute från banksystemet utan fast adress, och krav på att bankerna måste hitta bättre lösningar för anhöriga som vill hjälpa till.