Säkerhetspolisen konstaterar att riskerna för hot, sabotage och desinformation riktade mot svenska val har ökat markant sedan 2018. Inför årets val pekas Ryssland särskilt ut som en främmande makt med intresse av att påverka opinionen, exempelvis genom att skapa splittring inom Nato och minska stödet för Ukraina. Anna Nyqvist, chef för Valmyndigheten, förklarar att myndigheten arbetar utifrån tre huvudsakliga hotkategorier när det gäller valets säkerhet.
Utöver de antagonistiska hoten, det vill säga medvetna angrepp från aktörer med illasinnade avsikter, beaktas även olyckor och naturhändelser. Den tredje kategorin utgörs av organisatoriska hot, såsom mänskliga misstag eller resursbrist. Naturhändelser har historiskt sett sällan påverkat svenska val, men beredskapen är ändå förberedd för scenarion som skogsbränder som pågår in i september eller strömavbrott av icke-antagonistiska orsaker. Planeringen inför valdagen den 13 september är därför omfattande och tar höjd för ett brett spektrum av händelser.
Ett särskilt fokus ligger på utbildning av länsstyrelser och kommuner, vilka ansvarar för röstmottagning och rösträkning. Myndigheten ger även vägledning kring rekrytering av röstmottagare och rösträknare, bland annat att personer som själva kandiderar inte ska hantera röster. En konkret händelse som förbereds för är överbelastningsattacker, så kallade denial-of-service-attacker, mot myndighetens webbplats på valdagen. Denna typ av angrepp har förekommit både 2018 och 2022. Arbetet inom den så kallade cyberarbetsgruppen leds av Nationellt cybersäkerhetscenter, vilket är en del av Försvarets radioanstalt, FRA.
Anna Nyqvist konstaterar att cyberattacker inträffar nästan varje val. Utöver tekniska angrepp handlar det även om spridning av desinformation. Det kan röra sig om felaktiga uppgifter om när vallokaler stänger eller fabricerade berättelser om händelser på en vallokal. Det kan också handla om information som i grunden är korrekt, men som sprids brett och därmed upplevs som mer omfattande än den faktiskt är.
Trots dessa hot är svenska folkets förtroende för valsystemet högt, vilket minskar risken för att rykten och falska uppgifter får fäste. Detta står i skarp kontrast till situationen i USA, där tidigare presidenten Donald Trumps påståenden om att valet 2020 blev stulet har bidragit till en utbredd misstro. Anna Nyqvist menar att Sverige befinner sig långt ifrån den amerikanska situationen. Det höga förtroendet fungerar som ett skydd, och hon betonar att det är just därför som alla länder nu arbetar mer aktivt med valsäkerhet och kvalitetsutveckling.
Hotbilden inkluderar även påverkansförsök från främmande makter och försök att hindra eller avskräcka väljare från att rösta. Det kan handla om hot mot valarbetare, utslagning av IT-system eller spridning av falsk information om när, hur och var man röstar. Syftet med sådana hot är ofta att minska valdeltagandet, störa eller sabotera valets genomförande eller underminera förtroendet för valprocessen och valresultatet. Ett val kan också påverkas av andra händelser, såsom brister i rutiner och utbildning av de som arbetar med valet eller oväntade naturkatastrofer och olyckor.
8 kommentarer
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.