En bråkdel av jägarnas omstridda vapen har lämnats in

Sommaren 2025 var omkring 7 000 jägare i Sverige innehavare av licens för det halvautomatiska vapnet AR-15. Frågan om vapnets framtid i den svenska jakten har präglats av politiska tvister och ändrade beslut, och utfallet har blivit långt ifrån vad regeringen från början aviserade.

Först meddelade Tidöpartierna – regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna – att vapnen skulle tvångsinlösas. Beskedet innebar att redan utfärdade jaktlicenser skulle ogiltigförklaras, vilket mötte hård kritik från jägarhåll. Men i ett senare skede vände partierna och meddelade i stället att en frivillig inlösen skulle införas. Beskedet kommunicerades i en debattartikel i tidningen Svensk Jakt.

Enligt Polismyndigheten hade 43 vapen lämnats in per den 1 juli i år. Myndigheten påpekade dock att statistiken inte var fullt uppdaterad och att felkällor kunde förekomma. I augusti uppgav Justitiedepartementet att drygt 70 vapen hade lämnats in, vilket får betraktas som en låg siffra i förhållande till de cirka 7 000 licenser som var utfärdade.

Tidöpartierna har tidigare flaggat för att de inlösta vapnen skulle skänkas till Ukraina. Hittills har emellertid inget gevär överlämnats till det krigsdrabbade landet, och enligt Justitiedepartementet finns det inte heller några aktuella planer på att genomföra en sådan överföring.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver i ett svar till DN att regeringen bedömde att det rimligaste sättet att begränsa tillgången till AR-15 var att stoppa nya tillstånd för jakt samtidigt som tillsynen och kontrollen stärktes. Han framhåller att man inte satt några särskilda mål för inlösningen – det är upp till varje vapenägare att ta ställning.

Bakgrunden till den politiska åtstramningen går tillbaka till 2023, när halvautomatiska gevär med militärt utseende godkändes för jakt i Sverige. Det ledde till en rusning efter vapen av just AR-15-typ, och modellen blev snabbt populär inom jaktkretsar. Men efter masskjutningen i Örebro i februari 2025, där tio personer dödades, hamnade vapnet i hetluften politiskt.

Tidöpartierna – regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna – föreslog en skärpning av vapenlagstiftningen med fokus på AR-15:ns roll i jakt. Beslutet innebar att inga nya jaktlicenser för vapnet skulle utfärdas. För dem som redan hade licens skulle vapnet lösas in. Från början handlade det om tvång, men efter diskussioner och internt motstånd ändrade sig partierna. I en debattartikel i tidningen Svensk Jakt meddelade man att det i stället skulle bli frivillig inlösning.

Enligt Polismyndigheten hade endast 43 vapen lämnats in i juli i år. Polisen påpekade dock att statistiken inte var helt tillförlitlig och att felkällor kunde förekomma. I augusti uppgav justitiedepartementet att drygt 70 gevär hade lämnats in. Något mål för hur många vapen som skulle samlas in har aldrig satts, uppger departementet.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver i en kommentar att regeringens bedömning var att det rimligaste sättet att begränsa tillgången till AR-15 var att stoppa nya tillstånd för jakt och samtidigt stärka tillsynen. Han tillägger att den frivilliga inlösen är ett sätt för vapenägare att göra sig av med vapnet om de så önskar, men att det inte finns några särskilda mål kopplade till detta.

Bakgrunden till de politiska initiativen är den debatt som blossade upp efter masskjutningen i Örebro tidigare i år. Då aktualiserades frågan om halvautomatiska vapen med militärt utseende och deras plats i det svenska samhället. AR-15:an, som godkändes för jaktbruk 2023, blev snabbt ett politiskt slagträ. Vid tiden för godkännandet rapporterade Dagens Nyheter om en rusning efter vapen med militärt utseende, och modellen blev populär bland jägare.

Tidöpartiernas förslag innebar att inga nya jaktlicenser för AR-15 skulle utfärdas och att vapenägare skulle kunna lämna in sina vapen frivilligt. Beslutet motiverades bland annat med att vapnet är kompatibelt med stora militära magasin och kan orsaka stor skada på kort tid. Vidare har man pekat på att vapnet, genom sitt militära utseende, fått hög status i våldsbejakande subkulturer i andra länder. Vid skjutningen i Örebro användes halvautomatiska kulgevär, men inte av modellen AR-15.

Beslutet har inte varit okontroversiellt. Sverigedemokraternas Richard Jomshof valde att avgå som ordförande i justitieutskottet i protest mot Tidöpartiernas hållning. Inom jägarhåll har kritiken också varit märkbar, där man bland annat pekat på att AR-15 är ett lagligt jaktvapen med funktioner som funnits på marknaden under lång tid.

Den frivilliga inlösningen pågår fram till den 31 maj 2028. Polisen har ännu inte presenterat någon uppdaterad siffra för hur många AR-15 som lämnats in under hösten. Det återstår att se om den relativt låga uppslutningen hittills påverkar den fortsatta politiska hanteringen av frågan, inte minst inom Tidöpartierna där frågan redan skapat interna slitningar.

När beslutet väl fattades valde Richard Jomshof (SD), då ordförande i justitieutskottet, att avgå i protest. Hans avhopp markerar en tydlig spricka i samarbetet kring vapenpolitiken och visar på den känslighet som präglar frågan. Samtidigt har vapenägare och jägarorganisationer fortsatt att argumentera för att modellen har legitima användningsområden inom svensk jakt, och att lagstiftningen riskerar att straffa laglydiga vapenägare utan att träffa rätt i sak.

Frågan om AR-15:ns framtid i Sverige är därmed långt ifrån avslutad. Med endast ett begränsat antal inlämnade vapen hittills, och med en oklar hantering av de vapen som faktiskt samlas in, återstår flera frågetecken kring hur politiken ska hantera den fortsatta utvecklingen.