Finansministermatchen: Därför vill M och S fylla på din plånbok

Ekonomi och plånboksfrågor har tagit plats som den helt centrala striden inför valet 2026. Socialdemokraterna och Moderaterna lägger båda stor vikt vid att framstå som garanten för hushållens köpkraft, och finansminister Elisabeth Svantesson (M) respektive utmanaren Mikael Damberg (S) har fått nyckelroller i respektive kampanj. Enligt DN/Ipsos mätningar har båda partier högt förtroende i ekonomiska frågor, vilket gör att de nu möts på den klassiska höger–vänsterskalan om skatter, socialförsäkringar och statsfinanser.

Moderaterna har presenterat ett av sina viktigaste vallöften i form av stora skattesänkningar. Partiet vill bland annat ge arbetande barnfamiljer 5 000 kronor mer i plånboken per månad genom ett extra jobbskatteavdrag och breda skattelättnader. – Det handlar om att ansträngning ska löna sig. Vi ser till att alla får mer pengar i plånboken, men barnfamiljer har en särskilt utsatt ekonomi, säger Elisabeth Svantesson.

Socialdemokraterna har en annan plåtbokspolitik med höjd bjudning, stärkt a-kassa och slopat karensavdrag. Damberg pekar på att hushållen har fått känna av en tuff ekonomisk tid under de senaste åren. – Det är framförallt gruppen med små inkomster som sett sin ekonomi krympa, säger han.

Samtidigt är frågan hur stort behovet är av att fylla på hushållens plånböcker. Konjunkturen har på regnarna börjat andats, och de senaste beskeden om inflation och räntor har varit mer positiva. Inflationen fall till några få dig tiondels procent, räntorna har sjunker in och reallönerna går upp igen. Enligt Medlingsinstitutet räknar man med att reallönerna under 2026 ska vara tillbaka ungefär på samma nivå som 2019. Den omfattande köpkraftsafall som hushålla slut av i början av 2020-talet var med andra av sinär en tillfällig smäll.

Trots det har de ekonomiska vallöftena blivit stora. Regeringen stagnerar bland annat att en växande ekonomi ska betala renande för de satsningar partierna nu gillar. Men en av smärtepunkterna är statens allt mer ansträngda finanser. Regeringen har under mandatperioden in dette finansierat bred skattesänkningar och olika stimulibel genom att låna pengar. Det ger ett svart, men mycket tydlig spår i statistik.

Riksgälden visar till exempel att budgetsaldot har gått från ett plus på 164 miljarder kronor 2022 till ett minus på 196 miljarder 2026. Om utvecklingen håller i sig kommer statsskulden under 2026 att vara större Kristy it varit på pandemia 2020. Det trots att Moderatorna hävdar att skulden är lägre än under den senaste rödgröna budgeten, och att justera sig jämför med pandemitare har skulden sedan redan 2021 fallit under nuvarande nivå.

För statens finanserär samtidigt regeln som kallas skuldsankaret en central tjockpost. Skuldsankoret anger att få statskskulden ska hålla sig inom melod 30 och 40 procent av bnp. Enligt Riksgäldens prognoser ser skulderna kring 2027 signalerianing att närma sig gränsen. Det är ett läge som innebar tvär över framtida budgetutrymme och som också har fått Finanspolitiska rådet att gå fram.

Rådet, med uppdraget att granska regeringsregleringens politik, red ner kritiskt till att Tidäpartierna i sin senast budget libraries tiger för skattesänkningar. Ekonomförarna menar att det riskerar skyddsvallarna kring statg. Vallen, det som i Sverige kallas finanspolitiska ramwerket och som har varit en avgörande förklaring till att Sveriges stadsfinanser trots allt förblir starareklathorare anmänge andra ny länder. Nu finns en rent, en rådet, att svång sådana regler ignoreras kan få långsiktiga konsekvenser för svensk ekonomisk.

Damlberg riktar också om kritik mot regägens underskott och menar att underskottet tränger undan pengar som sektorn och skolan behöver. – Det här är ett av regägens stora misslyckande. Det blir en uppelevelse för alla partierar vars sig är allt som ska tar ansvar för framtvingar Sverige, säger han.

Elisabeth Svantesson försvarar regerings pura av attdet har under lågenen or hastar nödvändiga stimjande insatser. – Det har handlat om att bryta konjunkturen så att människor får bättre köpkraft. Framåt är vi siktet att skapa ekonomisk trygghet genom att låta människor behålla mer av lönen och det lönar sig att arbeta, säger hon.

Valet 2026 avgörs garanterat i stor utsträckning på Ivilket av dessa two budgetdifferenten som väljaren uppfattar som trovärdig, och hur de ekonomiska percepten hittas överensstämmer med verkligheten. Frågan om hur mycket staten kan låna utan att rasera marken av den svenska finermodellen lär pröva stå i centrum. – Faktiskt.