Ikea som skyddsrum – så ska möbelföretaget användas i krig

EU:s upprustning handlar inte bara om militär förmåga. Civil beredskap har fått en allt mer framträdande roll i Europa, och i Danmark har möbeljätten Ikea lyfts fram som en tänkbar resurs i en kris. Ikeas varuhus har utrymme, varor, serveringsmöjligheter och generatorer – egenskaper som kan vara avgörande när samhället sätts under press.

– Ikea är ett mycket bra exempel eftersom ingen naturligt skulle sätta upp dem på en lista över krisresurser. Ett Ikea-varuhus har utrymme, varor, serveringsmöjligheter och generatorer, säger Maja Broloes, vd för Corporate Coalition for Crisis Preparedness, till Reuters.

Organisationen samlar 200 företag med över 300 000 anställda, från detaljhandelskedjor till byggbolag och telekomoperatörer. Dess uppgift är att knyta samman det privata näringslivet med myndigheter och offentlig krishantering.

Bakgrunden är den bredare upprustning som sker i Europa. Efter att flera länder under lång tid byggt ner sina civila beredskapssystem har både EU och Nato i ökad utsträckning betonat vikten av att samhället kan hålla igång även i händelse av krig, naturkatastrof eller allvarliga IT-attacker. Privata företag har då kommit att ses som en central resurs, eftersom de besitter lokaler, logistik och personal som myndigheterna inte alltid har.

Reuters skriver att ett Ikea-varuhus i en krissituation skulle kunna fungera som skyddsrum eller tillfällig vårdinrättning. Exempel finns redan. Under översvämningarna i Valencia 2024 fick ett varuhus ta emot över 600 människor. Under en snöstorm i danska Aalborg 2021 fick sex kunder och fler än 20 anställda övernatta i ett varuhus. De sov i utställningssängar och personalen hann byta lakan innan butiken öppnade nästa morgon.

Ikea har däremot inget globalt beredskapsprogram. Reuters uppger att sådana frågor samordnas land för land. I Sverige har Ikea inte omfattats av liknande planer.

– Det här är exklusivt för Danmark, det finns ingen motsvarighet här, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea Sverige.

På frågan om det finns planer på något liknande i Sverige svarar han:

– Inte vad jag vet.

Danmark går samtidigt längre än enskilda varuhus. Landets största livsmedelskoncern, Salling Group, öppnar nu den första av 51 butiker som ska klara upp till 48 timmar utan el eller internet. Butikerna ska kunna fungera som lokala nav i krislägen med exempelvis mat, vatten och information. Salling Group driver i dag bland annat Netto, Bilka och Føtex, och genom att använda befintliga butiker kan beredskapen byggas ut utan att nya anläggningar måste uppföras.

Att använda handeln som krisresurs är logistiskt rationellt. Butiker har redan leveranskedjor, lager och personal på plats. I stället för att enbart förlita sig på separata beredskapslager kan samhället utnyttja de strukturer som redan finns. Samtidigt krävs det övning och samordning för att systemet ska fungera i ett skarpt läge.

Liknande tankar växer fram i flera europeiska länder. Estland har ålagt 300 företag att upprätthålla kritiska tjänster i en krissituation. I Polen har vissa företag en laglig skyldighet att ställa fordon och andra maskiner till militärens förfogande. Gemensamt för initiativen är att privata företag allt mer ses som en del av samhällets krisberedskap, inte bara som kommersiella aktörer.

Sverige skiljer ut sig. Här finns inga tvingande fredstida krav i stil med dem i Estland och Polen. Enligt Myndigheten för civilt försvar kan ett företag bli skyldigt att delta i totalförsvarsplaneringen om en myndighet begär det, men det handlar i praktiken om att lämna uppgifter eller att planera den egna verksamheten. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har också varit tydlig med att frivillighet, inte tvång, bör vara den bärande principen för företagens beredskapsarbete.

Utvecklingen väcker frågor om vad som kan krävas av näringslivet i en allt mer osäker omvärld. I Danmark har politikerna valt att lyfta fram varuhus och livsmedelskedjor som centrala krisresurser. I andra länder används lagstiftning. Den svenska modellen lutar sig mot samverkan och frivilliga åtaganden. Oavsett vägval pekar det mot att företagens roll i totalförsvaret blir större under de kommande åren.