KD och L ut ur riksdagen – om Sveriges elever får bestämma

Det blev en tydlig vänstersväng bland unga när årets Riksdagsskolval genomfördes. Fler än 400 000 högstadie- och gymnasieelever vid drygt 1 700 skolor deltog i den symboliska omröstningen, som arrangeras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Valdeltagandet landade på strax över 81 procent.

Sådana skolval har ingen formell makt, men följs noga eftersom de ger en bild av ungas politiska preferenser. Eleverna använder samma valsedlar som i riksdagsvalet, och skolorna ska upprätthålla valhemligheten med röstbås. Syftet är att stärka kunskapen om demokrati och valsystemet.

Årets resultat visar att Moderaterna blir största parti med drygt 32 procent av rösterna. Socialdemokraterna går framåt och blir näst störst, medan Sverigedemokraterna tappar och hamnar på tredje plats. Miljöpartiet och Vänsterpartiet ökar också. Kristdemokraterna och Liberalerna hamnar under riksdagsspärren och skulle, om resultatet gällde ett rikt val, åka ur riksdagen.

Förändringen är stor jämfört med förra skolvalet. Då fick Tidöpartierna – Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – drygt 60 procent av elevernas röster. I årets val får Moderaterna och Sverigedemokraterna tillsammans 46 procent, medan Liberalerna och Kristdemokraterna alltså inte når över fyraprocentsspärren.

– Vi ser en tydlig vänstersväng bland de unga. Sverigedemokraterna och Moderaterna är knappt två procentenheter större än oppositionen, om man räknar med att Kristdemokraterna och Liberalerna skulle åka ut ur riksdagen. 2022 var Tidöpartierna däremot 25 procentenheter större, säger Magnus Jägerskog.

Liknande tendenser syns i opinionsmätningar bland unga väljare i åldern 18–29 år, enligt Jägerskog. Det stärker bilden av att skolvalet inte bara är en isolerad skolövning, utan även en möjlig indikator på hur ungas attityder rör sig.

En annan förändring är att andelen röster på ”övrigt” har ökat markant. I förra skolvalet fick övriga partier 0,5 procent av rösterna. I år är motsvarande siffra drygt fyra procent. Enligt Jägerskog förklaras det framför allt av att Alternativ för Sverige fick drygt en procent och att Örebropartiet fick två och en halv procent.

Örebropartiet är ett lokalt parti som ställt upp i Örebro kommun, men i skolvalet finns inget hinder mot att elever röstar på partier som inte kandiderar i hela landet. Att lokala partier och småpartier dyker upp i statistiken visar också att unga väljare i högre utsträckning söker sig utanför de etablerade blocken, även om de fortfarande utgör en liten del av totalen.

Det politiska landskapet i skolvalet har skiftat flera gånger under de senaste åren. Skolvalen brukar pendla mellan blocken och har ibland legat före förändringar i den vuxna opinionen. Därför letar partierna ofta efter tecken i resultaten, inte minst i frågor som rör klimat, skola, sysselsättning och migration. Unga väljare tenderar att prioritera andra frågor än äldre, och en förskjutning bland eleverna kan ge en tidig signal om framtida valrörelser.

Samtidigt är det viktigt att inte övertolka siffrorna. Riksdagsskolvalet är inte en opinionsmätning i strikt mening. Det görs inte med vetenskapliga urvalsmetoder, och valdeltagandet kan variera mellan skolor och regioner. Men med över 400 000 deltagare är underlaget stort, och resultaten brukar ändå användas som en temperaturmätare.

För Kristdemokraterna och Liberalerna är årets siffror dock en tydlig signal att stödet bland unga har försvagats. Båda partierna tappar i flera mätningar bland yngre väljare, och i skolvalet hamnar de under den fyraprocentsgräns som gäller i riksdagsval. Det kan bli en viktig fråga inför nästa valrörelse, då partierna måste mobilisera väljare i alla åldrar.

Moderaterna kan å sin sida notera ett starkt stöd bland eleverna, trots att partiet tillhör regeringsunderlaget och har suttit i regeringsställning under en period med tuffa ekonomiska frågor. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet går framåt, vilket ligger i linje med den vänstersväng som Jägerskog beskriver. Sverigedemokraterna backar men är fortfarande ett av de tre största partierna i skolvalet.

Nästa riksdagsskolval lär följas med minst lika stort intresse. Politiken bland unga är i rörelse, och årets resultat visar att blockgränserna inte längre ser ut som för fyra år sedan. Valet är symboliskt, men det sänder ändå en signal om vilka frågor och partier som lockar nästa generation väljare.