Det lokala partiet Örebropartiet har fått ett rejält uppsving inför 2026 års val. I Novus opinionsundersökning för Nerikes Allehanda fick partiet 15,1 procent i regionvalet, mer än tre gånger så mycket som i valet 2022. Partiledaren Markus Allard har samtidigt gjort en medieturné, bland annat med en intervju i Dagens Nyheter där hans karakteristiskt ohämmade retorik skapade egna rubriker på riksnivå.
Frågan är om framgången kan ta honom till riksdagen. Den vanliga vägen, fyraprocentsspärren, framstår som avlägsen. Däremot finns den mindre kända möjligheten – den så kallade köksvägen – att få minst tolv procent av rösterna i den egna valkretsen. Ingen har lyckats med den bedriften. Närmast kom dåvarande KD-ledaren Alf Svensson, som fick 10,6 procent i Jönköpings län 1988.
Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, menar att Allard har en god chans.
– Han har väl en god chans, som det ser ut, men jag är inte riktigt insatt i hur hans partiorganisation fungerar. Det hänger nog mycket på att få väljarna att förstå att de inte ska splittra rösterna, alltså inte bara rösta på partiet i kommun- eller regionvalet, säger han.
Valsedlarna är en annan praktisk fråga. Valmyndigheten ansvarar för att det finns valsedlar för partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Örebropartiet har inte ställt upp i riksdagsval tidigare och får därför själva se till att väljarna får tag på sina valsedlar, om partiet begärt det. Väljare kan också skriva partinamnet på en blank valsedel.
Partiet är inte ensamt om att hantera den logistiken. I förra riksdagsvalet hamnade ett hundratal småpartier i gruppen ”Övriga partier”, som tillsammans fick 1,5 procent av rösterna. Till årets val har totalt 416 partier anmält sig, fler än någonsin. Av dessa ställer 165 upp i riksdagsvalet, en rejäl ökning jämfört med 2022. Där finns allt från Piratpartiet till uppmärksammade utmanare som Alternativ för Sverige och Nyans, men också partier som av namnen att döma är rena plojpartier eller uttryck för missnöje. Något som Tommy Möller ser som ett ganska destruktivt sätt att visa politiskt missnöje.
Enligt Möller fyller småpartierna ändå en funktion.
– Gemensamt för framgångsrika mindre partier är ofta att de fångar upp ett missnöje som inte kommit till uttryck hos de etablerade partierna, ofta handlar det om väldigt lokala frågor. På det sättet kan man säga att utmanarna fungerar som en sorts demokratiska ventiler för saker som andra inte varit lyhörda för.
De flesta småpartier stoppas av fyraprocentsspärren, som infördes 1968 för att partierna i riksdagen ska företräda en försvarlig andel av väljarkåren. Men det finns alltså en alternativ väg in: ett parti som får minst tolv procent i en valkrets får vara med i fördelningen av valkretsens fasta mandat. Sverige har 29 valkretsar, i princip motsvarande länen. De tre största länen är uppdelade i flera valkretsar. Örebro län har nio fasta mandat.
Riksdagen har 349 mandat, varav 310 fasta och 39 utjämningsmandat. De senare fördelas för att jämna ut orättvisor som kan uppstå vid avrundning i fördelningen av de fasta mandaten. Partier som tar sig in via tolvprocentsregeln ingår inte i fördelningen av utjämningsmandaten. Örebro län har historiskt haft mellan noll och tre sådana mandat.
Historien visar att det är svårt även för partier som klarat fyra procent att etablera sig. Miljöpartiet kom in i riksdagen 1988, åkte ur 1991 när både Kristdemokraterna och Ny demokrati kom in. Ny demokrati försvann 1994, då Miljöpartiet återvände. Sedan dess har MP, KD och, efter 2010, Sverigedemokraterna funnits i riksdagen. Frågan är hur beständigt Örebropartiet skulle bli i en sådan miljö.
Möller säger att han gärna skulle se hur Allard agerar i riksdagen.
– Jag har tittat på vad de står för och Markus Allards politiska stil, så det skulle vara intressant att se hur han skulle uppträda i riksdagen. Teoretiskt skulle han kunna få visst inflytande om valresultatet blir väldigt jämnt.
Om Örebropartiet skulle bli vågmästare tror Möller dock att de etablerade partierna skulle försöka undvika en sådan situation.
– Jag tror att de andra verkligen vill försöka undvika en sådan situation och i stället hittar andra samarbetslösningar. Det är ett missnöjesparti av rang och en retorik som är väldigt populistisk, vilket Allard är mycket stolt att själv framhålla.
Allards utspel riktas ofta mot Sverigedemokraterna. Enligt Möller är SD fortfarande paria i mångas ögon, men partiet har i väsentliga avseenden mognat, normaliserats och anpassat sig till den politiska kulturen jämfört med vad Allard representerar.
– Om det sedan är konkurrensnackdel för SD gentemot ett eventuellt nytt parti är väldigt svårbedömt skulle jag säga.
