L-ministern om klimatet: Vi har lämnat symbolpolitiken

Den svenska miljöpolitiken har tagit nya vändningar sedan förra valet. Naturskyddsföreningen har nu utvärderat hur väl riksdagspartierna har efterlevt de 22 miljö- och klimatförslag som de tog ställning till inför valet 2022, och resultatet visar på betydande avsteg från tidigare utfästelser – särskilt från Liberalernas sida.

Enligt granskningen har Liberalerna inte följt sina tidigare ståndpunkter i 14 av de 22 punkterna som föreningen ansåg vara gynnsamma för klimatet och miljön. Detta placerar partiet i botten av utvärderingen jämfört med övriga riksdagspartier.

Klimat- och miljöminister Johan Britz menar dock att det inte främst handlar om kompromisser med Sverigedemokraterna, vilket annars har varit en vanlig förklaring. Istället betonar han att Liberalerna har omprövat sina positioner i flera grundläggande frågor, inte minst när det gäller skogspolitiken.

”Vi söker efter en mer balanserad politik som säkerställer ett konkurrenskraftigt skogsbruk. Det tror jag inte att Naturskyddsföreningen uppskattar,” säger Britz till media.

En annan tydlig kursändring gäller bränsleskatter, där Liberalerna har gjort en helomvändning. För bara några år sedan, närmare bestämt 2021, vägrade partiets dåvarande ledare Nyamko Sabuni att stödja en högerbudget som innehöll sänkta skatter på bensin och diesel.

I stark kontrast till detta har Liberalerna inom Tidösamarbetet nu deltagit i och röstat för upprepade sänkningar av drivmedelsskatten. Britz beskriver denna förändring som ”en anpassning till verkligheten” i ljuset av de kraftigt stigande drivmedelspriserna under senare år.

”Det har varit väldigt viktigt att värna hushållens ekonomi. Det är också enda sättet att upprätthålla förtroendet för klimatpolitiken, att alla kan känna att de är med på den här resan,” förklarar miljöministern.

Liberalernas svängning i miljöfrågor är särskilt anmärkningsvärd eftersom partiet historiskt har profilerat sig med en ambitiös miljöagenda. Denna kursändring har lett till kritik från miljöorganisationer som menar att regeringens politik nu riskerar att försämra Sveriges möjligheter att nå uppsatta klimatmål.

Britz framhåller dock att partiet står fast vid vissa miljöåtaganden. Som exempel nämner han arbetet för att förbättra havsmiljön i Östersjön och satsningar på att återväta våtmarker, områden där Liberalerna enligt ministern håller sin tidigare linje.

En tydlig skiljelinje mellan Liberalerna och Naturskyddsföreningen finns i synen på kärnkraft. Tidöregeringen, där Liberalerna ingår, betraktar omfattande statliga investeringar i ny kärnkraft som en central del i den långsiktiga klimatstrategin.

Naturskyddsföreningen har en diametralt motsatt uppfattning och kritiserar denna politik för att vara ensidig och för att tränga undan investeringar i förnybar energi. Föreningen menar att regeringens kärnkraftsfokus riskerar att försena energiomställningen och göra den mer kostsam.

Miljöpolitiken har blivit alltmer polariserad i Sverige under de senaste åren, och Naturskyddsföreningens utvärdering speglar denna utveckling. Medan vissa partier kritiseras för bristande miljöambitioner, pekar andra på behovet av en mer pragmatisk hållning som tar hänsyn till ekonomiska realiteter.

Rapporten kommer sannolikt att påverka den politiska debatten inför kommande val, där miljö- och klimatfrågor förväntas fortsätta vara högt på den politiska agendan. Den illustrerar också de svårigheter som partier står inför när de ska balansera löften från oppositionspositionen med realiteter i regeringsställning.