Hamilton Steiner: Uppenbart inget militärstrategiskt syfte med anfallen

Från Kiev kommer allt fler rapporter om hur ryska drönarattacker har gjort vardagen outhärdlig för civilbefolkningen. Det handlar inte längre om en avlägsen frontlinje, utan om nattsömnen, skolgången och tryggheten i det egna hemmet. Utöver den direkta livsfaran innebär attackerna att hela samhällen tvingas leva i ständig beredskap. Flyglarm avlöser varandra, och många tillbringar timmar i källare och skyddsrum.

Bedömare pekar på en tydlig förändring i Rysslands strategi. Kreml visar få tecken på att vilja göra nya stora markframstötar. I stället riktas attackerna allt mer mot civilbefolkningen och den infrastruktur som människor är beroende av. Syftet tycks vara att göra vardagen outhärdlig och på så sätt pressa Ukraina till förhandlingar på ryska villkor. Det är en metod som skapar lidande långt bortom frontlinjen.

Den dominerande vapentypen i dessa attacker är drönare, ofta av typen Shahed. De är utvecklade i Iran och tillverkas i stora serier. De är förhållandevis billiga och kan avfyras i svärmar, vilket gör dem svåra att bemöta. Ukrainskt luftvärn skjuter ned en stor del av dem, men de som tar sig igenom kan orsaka stor förödelse. Ljudet av en annalkande drönare har blivit en symbol för kriget i Ukraina.

Attackerna har lett till dödsfall och svåra skador bland civila. Men konsekvenserna är bredare än så. Strömavbrott, avstängd värme och hotet mot sjukhus och skolor gör att hela städer påverkas. Barn i bland annat Kiev och Charkiv har fått sin undervisning störd, och många vuxna går till arbetet utan att ha sovit. Psykologer beskriver en växande utmattning hos befolkningen. Inför vintern har Ryssland återigen börjat slå mot elförsörjningen. Med hjälp av drönare och robotar attackeras transformatorstationer och värmekraftverk, vilket riskerar att lämna miljontals människor utan värme och elektricitet under årets kallaste månader.

Att just Kiev utsätts har en särskild betydelse. Som huvudstad är staden både ett politiskt och symboliskt mål. Ett lyckat angrepp mot centrala Kiev skulle ge Kreml en propagandaseger, oavsett den militära effekten. Samtidigt är stadens luftförsvar bland det tätaste i Ukraina, vilket gör att många drönare stoppas innan de når fram. Men varje nedskjuten drönare kan falla över bebyggda områden och orsaka skada ändå.

Folkrätten är tydlig: attacker mot civila är förbjudna. Ändå fortsätter de natt efter natt. Flera internationella organisationer har dokumenterat hur ryska styrkor har riktat vapen mot bostadshus, elnät och annan civil infrastruktur. Det är ett mönster som enligt jurister kan utgöra krigsförbrytelser. I praktiken innebär det att det ukrainska folket ställs inför ett medvetet val mellan att ge upp och att fortsätta leva under hot.

De upprepade attackerna får också ekonomiska följder. Ukraina är en avgörande exportör av spannmål till världsmarknaden. Ukraina svarar för en betydande andel av världshandeln med vete, korn och solrosolja, och hamnarna i Svartahavsområdet har varit återkommande mål för ryska drönare och robotar. När attackerna intensifieras stiger priserna på vete och andra råvaror. Försäkringsbolag har höjt premierna för fartyg som går till ukrainska hamnar, och en del rederier väljer att helt undvika området. Det skapar osäkerhet i hela den globala livsmedelskedjan och drabbar särskilt länder i Afrika och Mellanöstern som är beroende av billig spannmålsimport.

Samtidigt fortsätter teknikutvecklingen. Både Ryssland och Ukraina har investerat stort i drönarproduktion. Ryssland använder sig bland annat av vilseledande drönare för att trötta ut luftvärnet och har börjat blanda drönare med olika typer av robotar. Ukraina svarar med egna långdistansattacker mot militära mål inne i Ryssland. Men det är den civila befolkningen som bär den tyngsta bördan, och den utvecklingen ser ut att fortsätta.

För Kievs invånare har kriget flyttat in i vardagen. Det är ingen tillfällighet, utan en strategi. Frågan är hur länge ett samhälle kan stå ut med att leva under ständiga drönarattacker – och vad priset blir för resten av världen när ett av Europas viktigaste jordbruksländer tvingas försvara sig mot ett krig som förs mot civilbefolkningen.