Himalayas glaciärkatastrof har skakat om både Nepal och Tibet. En våldsam störtflod svepte genom dalgångarna efter att en glaciär kollapsat, och förödelsen är enorm. Enligt den amerikanska geologiska myndigheten USGS ligger en kollapsad glaciär bakom de översvämningar som krävt ett stort antal dödsoffer och lämnat många saknade. Infrastruktur för hisnande belopp har sköljts bort i det som nu beskrivs som en humanitär katastrof.
Flera länder har snabbt erbjudit stöd, vilket är välkommet. Nödställda människor i katastrofområdet behöver all hjälp de kan få. Men experter pekar på att detta inte bara är en naturkatastrof – den globala uppvärmningen krymper världens glaciärer i allt snabbare takt, och mycket tyder på att Nepal och Tibet nu drabbats av en direkt klimatrelaterad händelse. Det är i så fall inte första gången denna sommar som människor dör eller får sina liv förstörda till följd av ett varmare klimat.
Extremvärmen i Europa har under sommaren krävt minst 35 000 dödsoffer, enligt uppgifter som The Guardian rapporterat. Siffran befaras bli betydligt högre när full statistik från hela kontinenten finns tillgänglig, och den augustirapportering som ännu inte sammanställts. Världshälsoorganisationen WHO har dessutom meddelat att den värmebaserade dödligheten i Europa ökat med över 30 procent på två decennier. Samtidigt har sommarens stora bränder i Spanien och Frankrike förstört tusentals bostäder och tvingat ännu fler människor att fly sina hem. Forskning visar att klimatförändringarna minst fördubblat sannolikheten för de väderförhållanden som gynnar bränder i Frankrike, och gjort dem minst 20 gånger mer sannolika i Spanien.
Katastroferna visar med smärtsam tydlighet varför det ligger i allas intresse att bromsa den globala uppvärmningen innan den överstiger två grader. Åtgärderna är inte gratis, men alternativet är inte heller det. Enligt EU-kommissionens beräkningar kan klimatförändringarna minska unionens BNP med 2,3 procent till 2050 och med upp till 7 procent till 2100. Därutöver tillkommer det humanitära priset i form av dödsfall och förstörda liv.
I Sverige borde dessa tragedier och ekonomiska konsekvenser forma valrörelsens klimatdebatt. I stället ägnar sig politiker åt att tona ner Sveriges betydelse för att kunna sänka priset på bensin. Det är ett hån mot väljarna, som förtjänar en diskussion på en helt annan nivå. Stockholm, Bryssel och andra huvudstäder måste ta klimathotet på allvar – inte minst när katastrofer som den i Himalaya blir allt vanligare inslag i vår vardag.
