M-toppen om invandrares röster: Kan ha blivit tungan på vågen i valet

Frågan om huruvida Sveriges nya medborgare avgjorde höstens val har väckt starka reaktioner och lett till en het politisk debatt. I en artikel i den brittiska tidskriften The Spectator argumenterar den moderate riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm för att demografiska förändringar, specifikt de utrikesfödda medborgarnas röster, kan ha varit tungan på vågen i riksdagsvalet.

Kärrholm, som själv är ledamot för Moderaterna, menar att regeringens beslut att fortsätta bevilja medborgarskap enligt gamla lagar under tiden som nya, hårdare krav förbereddes, var ett misstag. Han pekar på att omkring 200 000 personer erhöll svenskt medborgarskap under den förra mandatperioden, och att en betydande del av dessa, enligt uppgifter från SVT strax under 150 000, var röstberättigade.

– Det är en väldigt enkel observation att göra, som jag tror att de flesta i Sverige har noterat, säger Fredrik Kärrholm till DN.

Han är inte ensam om att väcka frågan. Redan under valnatten skrev SD-toppen Tobias Andersson på X att ett eventuellt nederlag skulle bero på att man beviljat över 200 000 medborgarskap, och att dessa i sin tur röstat vänster. Dessförinnan, i SVT:s slutdebatt, lyfte SD-ledaren Jimmie Åkesson muslimers roll i valet med ett uttalande som möttes av skarp kritik från bland andra Miljöpartiets språkrör Amanda Lind.

Kärrholm skriver i sin artikel att regeringen nu ”röstats bort på grund av själva invandringen” och att med så få rösters skillnad mellan blocken kan demografiska förändringar uppenbarligen spela roll. Enligt SVT:s vallokalsundersökning tenderar personer födda utanför Europa att rösta på oppositionen, vilket enligt Kärrholm gett en matematisk fördel för vänstersidan.

– Då har det rent matematiskt eventuellt blivit tungan på vågen i valet, säger han och tillägger att detta är en viktig diskussion för hans eget parti, som har ett lågt stöd i stora väljargrupper.

Samtidigt poängterar han att situationen inte var omöjlig att hantera och att det inte är någon naturlag att vänstern har starkt stöd bland utomeuropeiska invandrare.

Frågan om valdeltagandets påverkan är dock komplex, menar Henrik Andersson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, som forskat på just utrikesföddas valdeltagande. Han bekräftar att det inte är matematiskt omöjligt att nya medborgare avgjort valet, men betonar att med en så liten marginal finns det många parametrar som spelat in.

– Du kommer alltid kunna hitta någon specifik grupp som ”avgjorde valet”, säger han.

Vidare påpekar Andersson att det inte går att belägga att valdeltagandet hade sett annorlunda ut om regeringen stoppat nya medborgarskap. En sådan åtgärd hade kunnat få både positiva och negativa reaktioner från väljarkåren.

DN:s beräkningar visar att valdeltagandet i utsatta områden har ökat från 59 till 63 procent mellan valen. Andersson ser detta som ett potentiellt tecken på ökad strukturell ekonomisk integration, där faktorer som jobb, utbildning och sociala nätverk spelar in. Även hur länge man vistats i landet och mobilisering genom information om rösträtt och viktiga frågor nämns som förklaringar.

Han menar att ett ökat valdeltagande i denna grupp i så fall är glädjande både ur ett integrationsperspektiv och för den representativa demokratin.