Utlandsröstningen går mot rekord – kraftigt ökat valdeltagande i flera länder

I början av september reste Sverigedemokraternas riksdagsledamöter Jessica Stegrud och Victoria Tiblom till spanska solkusten för att träffa svenska väljare. Enligt tidningen Sydkusten utlovades mat, musik och politik – och en busstransport till konsulatet i Málaga för den som ville rösta i årets riksdagsval.

Satsningen är ett tecken på en bredare trend. Utlandssvenskarna har blivit en allt viktigare väljargrupp för partierna. Föreningen Svenskar i världen har under flera år uppmanat fler att använda sin rösträtt, och inför valet 2022 var valdeltagandet bara 32 procent, enligt Skatteverket. Det kan jämföras med valdeltagandet i Sverige, som normalt ligger runt 80–90 procent.

I våras gav regeringen Valmyndigheten i uppdrag att förbättra informationen till svenska medborgare utomlands. Myndigheten skickade ett särskilt brev till drygt 80 000 utlandssvenskar som riskerade att falla ur röstlängden eller som redan hade fallit ur under de senaste 15 åren.

Satsningarna verkar ha gett resultat. I Spanien har nästan 6 400 svenskar förtidsröstat, en ökning med drygt 60 procent jämfört med valet 2022. Natalia Lakso, tredje ambassadsekreterare vid svenska ambassaden i Madrid, pekar på flera orsaker.

– Regeringen har uppmanat till generösare öppettider. Det har också varit mer information från regeringen, Valmyndigheten och Svenskar i världen, säger hon.

Flest så kallade utlandsröstkort har skickats till Storbritannien – 26 502 stycken. Där har antalet röstande ökat kraftigt, från 3 097 i valet 2022 till över 5 000 i år. Enligt Anna Yazgan på ambassaden i London bor runt 100 000 svenskar i Storbritannien. Hon tror att många utnyttjar sommaren för att förtidsrösta under hembesök i Sverige.

– Många har kommit och hämtat flera kit för vänner och familj som inte kan resa, säger hon.

Brevrösterna skickas direkt till Valmyndigheten, inte via ambassaden. I år kunde svenskar rösta på åtta platser i Storbritannien, där vallokalerna i Liverpool och Manchester var nya.

Näst flest utlandsröstkort har gått till Norge. Där röstade drygt 5 300 personer – omkring 600 fler än 2022. Therese Lundmark, andre ambassadsekreterare i Oslo, säger att man tagit emot röster på ytterligare ett konsulat och justerat öppettiderna för att göra det så enkelt som möjligt. Hon noterar att en av röstdagarna sammanföll med avstängningar i samband med kung Haralds begravning, vilket försvårade framkomligheten till ambassaden något.

Även ambassaderna i Paris och Bern rapporterar ökad röstning, enligt uppgifter till Svenska Dagbladet.

Totalt handlar det om en väljargrupp med stor potential. Cirka 370 000 utlandssvenskar kunde rösta i årets riksdagsval. Frågan är hur deras röster påverkar valresultatet.

Utlandssvenskar antas ofta röra sig längre högerut än väljare bosatta i Sverige. Den senaste forskningen på området är dock från 2014, då SOM-institutet vid Göteborgs universitet konstaterade att Socialdemokraterna var kraftigt underrepresenterade och Moderaterna kraftigt överrepresenterade bland utlandsväljarna. Någon nyare samlad bild finns inte.

Utlandssvenskar har rösträtt i riksdagsvalet om de är svenska medborgare, någon gång har varit folkbokförda i Sverige och har utvandrat. Rösträtten behålls automatiskt i tio år efter utvandringen. Därefter måste personen själv anmäla sig för en ny tioårsperiod. Det är dessa regler som gör att Valmyndighetens informationsinsats har varit viktig – många har helt enkelt inte känt till att de behöver förnya sin anmälan.

Att partierna nu lägger tid och resurser på att kampanja utomlands är ingen slump. I ett jämnt val kan utlandssvenskarnas röster få betydelse. Att SD valde just spanska solkusten är också logiskt: Spanien är ett av de vanligaste länderna för svenska pensionärer och säsongsinvandrare.

Valmyndighetens statistik visar att de länder som får flest utlandsröstkort är Storbritannien, Norge, USA, Danmark, Tyskland, Spanien, Schweiz, Finland, Frankrike och Sverige – det sistnämnda gäller utvandrade svenskar med postadress i Sverige. Listan speglar var de stora svenska utlandsgrupperna finns, men också var partierna kan hämta hem extra röster.

Utvecklingen i år – med en markant ökning i flera länder – tyder på att informationssatsningen och ambassadernas arbete gett effekt. Men valdeltagandet bland utlandssvenskar ligger fortfarande lågt jämfört med väljare i Sverige. Frågan är om årets satsning kan vara början på en bestående förändring.