Majoritet i riksdagen för nya stambanor – ”Ambition ge uppdrag att bygga dem på pelare”

Om det preliminära valresultatet står sig finns det en majoritet i riksdagen för att återuppta planeringen av nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet skrev i våras in den ambitionen i sina reservationer när den nya nationella infrastrukturplanen klubbades.

Men Socialdemokraternas trafikpolitiska talesperson Aylin Nouri, riksdagsledamot från Mölndal, vill inte göra ett rakt omtag av det projekt som regeringen Kristersson skrotade i december 2022. I stället vill hon att Trafikverket får i uppdrag att bygga en stor del av järnvägen på bropelare – den typ av prefabricerade landbroar som verket redan tagit fram tekniska lösningar för.

– Jag tror att man kan bygga på andra sätt. Jag vill att Trafikverket bygger en stor del på bropelare, säger hon och talar om vikten av ett sammanhängande stråktänk.

– Vi kommer inte undan att nuvarande stambanor nått sitt tak.

Metoden har ännu inte testats i skarpt läge i Sverige. Men nästa höst planeras Trafikverkets första försök med järnvägsräls på pelare i stället för på traditionell bank i Robertsfors i Västerbotten. Tjärnbäcksbron, som ingår i Norrbotniabanan, ska byggas med prefabricerade betongsektioner på 60 meter. Konceptet är internationellt beprövat och har inspirerats av hur man ofta bygger i Japan. Trafikverket beskriver det som en ”bro av broar” med standardiserade segment i raka längder om 15 meter, vilket gör konstruktionen kostnadseffektiv och konkurrenskraftig.

Enligt Aylin Nouri finns det stora möjligheter att spara både pengar och byggtid med den här tekniken, men hon upplever att nytänkandet har hamnat i Trafikverkets skrivbordslåda. Som exempel nämner hon den sju mil långa järnvägssträckan mellan Göteborg och Borås. Prislappen där sattes för tre år sedan till 58 miljarder kronor, vilket gör den till en av Europas dyraste per kilometer. Där projekteras rälsen i huvudsak på marken.

Att budgetar för stora projekt spruckit är något Trafikverket länge kritiserats för. Nouri säger att hennes utgångspunkt är att vara den snålaste trafikpolitiska talesperson som partiet haft.

– Ja, jag vill bygga mer, men vill ställa krav på kostnadskontroll på ett helt annat sätt. Det krävs hårda prioriteringar, säger hon.

Frågan om nya stambanor har en lång och omdiskuterad historia. Projektet lanserades av statsminister Fredrik Reinfeldt och Alliansen under Almedalsveckan 2014 under namnet Sverigebygget, efter att höghastighetståg tidigare avfärdats som robust olönsamt. Då beräknades nya dubbelspår mellan Stockholm och Göteborg, samt länken söderut från Jönköping till Malmö, kosta omkring 400 miljarder kronor. I projektet ingick också 100 000 nya bostäder längs järnvägen.

Kritiken mot kostnaderna växte efter den så kallade Sverigeförhandlingen som slutfördes 2017. Moderaterna valde att lämna projektet 2019, och två dagar före jul 2022 beslutade regeringen Kristersson att planeringen skulle avbrytas. Därefter har regeringen gett klartecken till fortsatt planering och finansiering av tre separata delsträckor närmast storstäderna: Ostlänken mellan Järna och Linköping, Göteborg–Borås samt Hässleholm–Lund. Där sänks maxhastigheten till 250 kilometer i timmen.

För bygg- och anläggningssektorn kan ett eventuellt återupptagande av stambaneplanerna få stor betydelse. En övergång till landbroar med prefabricerade betongelement skulle kunna förändra konkurrensbilden jämfört med traditionella markentreprenader. I stället för stora markarbeten krävs industrialiserad tillverkning av brosegment, vilket ställer nya krav på logistik och produktionskapacitet hos leverantörer av betong och stål. Flera regioner skulle också påverkas, inte minst Norrlandskusten där sträckan Gävle–Härnösand lyfts fram som ett viktigt framtida område.

Aylin Nouri understryker att frågan inte är förhandlad inför en ny regeringskonstellation. Hon vill se en blocköverskridande uppgörelse snarare än att driva igenom projektet med knapp majoritet.

– Det är vår ambition med mer kapacitet och nya stambanor. Men jag är inte jättesugen på att driva igenom det här med en knapp majoritet. Jag tycker att signalerna från infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) visar på en öppenhet för mer kapacitet i järnvägssystemet, säger hon.