Magdalena Andersson får uppdraget att bilda regering – igen

Sveriges talman Andreas Norlén ger Magdalena Andersson (S) i uppdrag att på nytt sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Beskedet kom på en pressträff under fredagen, bara dagar efter att S-ledaren avböjt samma uppdrag.

– De grundläggande parlamentariska förutsättningarna är desamma som när Magdalena Andersson först fick uppdraget. Därför är det rimligt att hon återupptar sitt sonderingsarbete, sade Norlén.

Andersson avsade sig i måndags uppdraget att utreda möjligheterna att bilda regering. Enligt talmannen har dock inget avgörande förändrats i det parlamentariska landskapet sedan dess. Han underströk vikten av att partiledarna använder helgen till eftertanke och uppmanade samtliga att lägga den turbulenta veckan bakom sig.

– Mot bakgrund av de låsningar som föreligger finns det all anledning att dra ett djupt andetag, sade han.

Norlén konstaterade samtidigt att det krävs politiska förflyttningar för att Sverige ska få en ny regering.

– För om Sverige ska kunna få en regering så krävs det ju förflyttningar, sade han till DN.

Magdalena Andersson ska återrapportera sitt uppdrag senast den 12 oktober. Då kan hon antingen begära mer tid eller slutrapportera. När den nya sonderingsrundan är avslutad väntar en statsministeromröstning i riksdagen.

– Magdalena Andersson och jag är överens om att det här uppdraget ska avslutas med en statsministeromröstning i riksdagen, sade talmannen.

Norlén sade också att hans ambition är att processen ska gå fortare än rekordåret 2018, då det tog 134 dagar att bilda regering. Han gav inga garantier, men utlovade en process med tempo och framdrift.

– Det är de som har nyckeln till att lösa det här. Inte jag, konstaterade han.

På Facebook skriver Andersson att hon kommer att fortsätta ha breda politiska samtal och att hon under helgen ska begrunda hur hon kan ta processen framåt. Hon betonar att alla politiska krafter nu behöver agera konstruktivt och sätta Sverige och svenska folkets bästa främst.

– Jag välkomnar talmannens besked och jag kommer under helgen begrunda hur jag kan ta processen framåt. Jag hoppas att även andra partier funderar igenom sina ställningstaganden, skriver hon.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén säger till DN att det finns en rödgrön majoritet i riksdagen och att partiet kommer att vara konstruktivt i den fortsatta processen.

– För oss är de gemensamma utgångspunkterna givna: utsläppen ska ner, välfärden stärkas och vi ska bygga ihop vårt land igen, skriver han.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson välkomnar att Andersson får förnyat förtroende, men kräver att hon testas skarpt i kammaren.

– Man kan inte fira valvinst med tårta och sen inte göra själva jobbet, skriver Mohamsson på X.

Även KD-ledaren Ebba Busch har framfört till talmannen att det är rimligt att Magdalena Andersson prövas som statsministerkandidat. Busch konstaterar att de fyra rödgröna partierna gick till val med Andersson som statsministerkandidat och fick majoritet i riksdagen.

– Väljarna behöver i en riksdagsvotering få svart på vitt bokfört om S kan leva upp till sitt löfte innan valet, skriver Busch.

Sverige befinner sig därmed i ett kritiskt skede av regeringsbildningen. Talmannens besked innebär att Andersson, trots att hon tidigare avböjt uppdraget, återigen har ansvaret att försöka finna en väg framåt. Enligt flera bedömare är utrymmet för nya kompromisser begränsat, och det återstår att se om en statsministeromröstning kan bryta dödläget.

Det svenska systemet bygger på negativ parlamentarism, vilket innebär att en statsministerkandidat godkänns om inte en majoritet av riksdagens ledamöter röstar emot. För Andersson handlar det därmed om att säkerställa att minst 175 ledamöter inte aktivt motsätter sig henne. De rödgröna partierna har enligt egna utsagor majoritet, men huruvida den håller i en faktisk votering återstår att se.

Sverige är Nordens folkrikaste land, och den politiska krisen i Stockholm får konsekvenser långt utanför riksdagens väggar. En utdragen regeringsbildning riskerar att försena viktiga beslut och försvaga landets beslutsförmåga i en tid av ekonomisk osäkerhet och geopolitiska spänningar.

Regeringsbildningen 2018, som tog 134 dagar och slutligen ledde till Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, visar hur komplexa svenska regeringsförhandlingar kan bli. Norlén har sagt att han vill undvika ett lika utdraget förlopp, men att takten ytterst avgörs av partiledarna. Med en statsministeromröstning i sikte efter den 12 oktober står det nu klart att processen går in i en avgörande fas.