SD agerar för att stoppa skattehöjningar på bensin

Kriget i Persiska viken och blockaden av Hormuzsundet ledde i våras till att världsmarknadspriserna på drivmedel sköt i höjden. Den smala farleden mellan Iran och Oman, en av världens viktigaste transportleder för råolja och flytande naturgas, blockerades under en period, vilket fick oljepriset att rusa och skapade oro på de globala marknaderna. För svenska bilister syntes krisen direkt vid pump, och oron spred sig till ekonomin i stort.

Tidöregeringen svarade med att återigen sänka drivmedelsskatterna. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) motiverade beslutet med att hushåll och företag behövde skyddas i ett redan ansträngt ekonomiskt läge. Men kritikerna pekade på att de tidigare sänkningarna redan hade ökat utsläppen och försämrat Sveriges möjligheter att nå de klimatmål som riksdagen beslutat om. Sänkningarna gjordes dessutom tillfälliga, med slutdatum efter valet. Det fick kritiker att tala om valfläsk – en misstanke som förstärktes av att Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt uppgav att partiet gärna hade sett permanenta sänkningar, men fick ge med sig i förhandlingarna med de övriga Tidöpartierna.

Den första sänkningen, som sänker energiskatten med 82 öre per liter för bensin och 32 öre per liter för diesel, löper ut den 1 oktober. Den 6 oktober samlas riksdagens utskott för första gången efter valet, och då avser SD att ta initiativ för att stoppa höjningen.

– Vi har fortfarande förhöjda världsmarknadspriser på olja. Gör vi ingenting väntar en kostnadschock för hushållen, men också en inflationschock när det sipprar ut i ekonomin, säger Oscar Sjöstedt.

Eftersom statsminister Ulf Kristersson (M) leder en övergångsregering som är förhindrad att ta nya politiska initiativ, vill SD att riksdagen själv fattar beslut. Partiet vill till att börja med se en ändringsbudget som förlänger skattesänkningen året ut. Men det är bara den ena sänkningen som riksdagen kan besluta om på egen hand. Den andra sänkningen, som uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter och löper ut den 1 december, kräver godkännande av EU-kommissionen eftersom den utgör ett undantag från unionens gemensamma regler för energiskatt.

Miljöpartiet är en svuren motståndare till sänkta bränsleskatter. Partiets språkrör Amanda Lind menar att det i stället måste bli dyrare att köra fossilt för att påskynda övergången till elbilar. Ståndpunkten har stöd av såväl regeringens egna utredare som det oberoende expertorganet Klimatpolitiska rådet, som upprepade gånger har varnat för att sänkta bränsleskatter försvagar klimatpolitiken.

– Vi ska inte förstärka de fossila subventionerna. Det vi behöver göra är att stötta hushållen på andra sätt och satsa på alternativen så att svenskarna kommer ur fossilberoendet snabbare, säger Amanda Lind.

DN har sökt Socialdemokraterna, som inte vill uttala sig i nuläget. Till skillnad från Miljöpartiet har S historiskt varit positiva till sänkta drivmedelsskatter, vilket gör deras hållning avgörande om frågan ska avgöras i riksdagen.

Priserna vid pump ligger samtidigt kvar på en förhöjd nivå. På onsdagen kostade en liter bensin drygt 17 kronor och en liter diesel omkring 22 kronor. För hushåll med bil är det en påtaglig utgift, och för åkerier och transportnäringen riskerar bränslekostnaderna att slå igenom på varupriserna i hela ekonomin.

Experter har tidigare varnat för att bränslepriserna kan fortsätta stiga oavsett vad riksdagen beslutar, eftersom utbudet av råolja väntas förbli pressat så länge konflikten i Persiska viken pågår. Hormuzsundet är en av världens mest strategiskt känsliga flaskhalsar: uppemot en femtedel av den globala oljekonsumtionen passerar genom sundet. Ett längre avbrott skulle få omedelbara effekter på världsmarknaden och påverka såväl oljepriset som inflationen i importerande länder som Sverige.

Frågan väntas bli en av de första tvisterna i den nyvalda riksdagen, och utfallet kan komma att sätta tonen för den kommande mandatperiodens energipolitik. Medan Tidöpartierna vill se fortsatta lättnader vid pump, står Miljöpartiet fast vid att stödet måste riktas om – bort från fossila bränslen och mot elektrifiering och kollektivtrafik.