Magdalena Anderssons kamp mot klockan: Budgetrysare kan vänta i höst

Magdalena Andersson har fått talmannens uppdrag att undersöka om det finns underlag för att bilda en ny regering. Något datum för när uppdraget ska redovisas har inte satts. Det blir nästa talmans sak att avgöra hur länge S-ledaren får arbeta med frågan. Hon har ingen egen majoritet, utan är beroende av stöd från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet för att nå en majoritet i riksdagen.

Riksdagen ska den 28 september besluta om vem som ska leda kammaren under den kommande mandatperioden. Socialdemokraternas utgångspunkt är att det största partiet ska ha talmansposten, men partiet har ännu inte nominerat någon kandidat. Beskedet väntas komma inom kort, och mycket talar för att Andreas Norléns tid som talman är över. Omröstningen blir ett första prov på om de fyra partier som står bakom Magdalena Andersson – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – kan enas om en gemensam kandidat.

Samma dag märks också att riksdagen fått nya ledamöter. På traditionellt sätt läser tjänstemännen upp namnen i kammaren, och varje ledamot måste svara ja för att markera sin närvaro. Ungefär en tredjedel av ledamöterna är nya jämfört med förra mandatperioden, vilket innebär en påtaglig förändring av det politiska landskapet.

Dagen därpå, den 29 september, öppnas riksmötet. Sedan länge är det en ceremoni med pompa och ståt, men i år blir den mer symbolisk än vanligt. Eftersom ingen ny regering har tillträtt finns det ingen statsminister som kan läsa upp en regeringsförklaring. Kung Carl Gustaf håller tal för ledamöterna, som därefter får mingla i riksdagens sammanbindningsbana.

En vecka senare, den 6 oktober, ska kammaren besluta om vilka ledamöter som ska sitta i vilka utskott och i EU-nämnden. Fördelningen avgörs i första hand i partiernas interna processer, men S, V, C och MP har även bildat en kartell för att samordna platserna. Samtidigt pågår förhandlingar om vilka partier som ska få ordförandeposter i de olika utskotten. Utskotten är centrala i lagstiftningsarbetet, och sammansättningen får betydelse för hur regeringens politik granskas.

Den viktigaste hållpunkten i höst är dock den 12 november. Då är det senaste datum för att lämna in ett förslag till statsbudget till riksdagen. Om det inte finns en ny regering på plats riskerar partierna på högersidan att få igenom en egen budgetproposition i stället. Det exakt samma scenariot inträffade efter valet 2018, då regeringsbildningen drog ut på tiden och en M+KD-budget röstades igenom i riksdagen. För Magdalena Andersson, som då var finansminister i en övergångsregering, blev det ett smärtsamt bakslag. Hon kunde inte göra något åt saken.

Frågan är om högersidan kan upprepa det. Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – har ännu inte enats om en gemensam budget. Enligt DN:s uppgifter har Moderaterna inte bestämt sig för om partiet ska samla de övriga eller gå fram med ett eget förslag. Inom M finns efter partiets tillbakagång i valet en vilja att tydligare markera vad man själv står för. Samtidigt lockar möjligheten att ge Socialdemokraterna en politisk motgång. Om Tidöpartierna väljer att samarbeta lär deras budget i stor utsträckning bygga på den senaste statsbudgeten, kompletterad med förslag med tydlig avsändare. Ett nytt jobbskatteavdrag från Moderaterna är en lågoddsare.

För de rödgröna partierna innebär osäkerheten ett dilemma. Ska de chansa på att högersidan inte kan enas, eller ska de försöka stoppa ett eventuellt budgetförslag? Enligt DN:s uppgifter är Socialdemokraternas mål att enas kring en övergångsbudget – i praktiken den senaste statsbudgeten med vissa indexuppräkningar. Om S, V, C och MP röstar för den skulle det hindra högersidans budget och öppna vägen för en ändringsbudget längre fram. Det förutsätter dock att de fyra partierna först kommer överens om ett regeringsunderlag.

Hösten är därmed politiskt avgjord på flera sätt. Regeringsbildningen, talmansvalet och budgeten hänger samman, och utfallet kommer att prägla svensk politik under den kommande mandatperioden.