Professor: Därför är så många svenska ungdomar arbetslösa

Sverige har sedan 1990-talet haft en hög ungdomsarbetslöshet i jämförelse med andra länder i Europa. I en EU-mätning tidigare i år hade landet den näst högsta siffran bland unga i hela unionen. Enligt Alexandru Panican handlar det inte i första hand om unga som inte vill arbeta. Problemet är strukturellt och har byggts upp under lång tid.

Den höga arbetslösheten bland unga har varit ett återkommande ämne i svensk debatt. Förklaringarna har skiftat genom åren, från konjunktur och bostadsbrist till skolpolitik. Panican menar att grundproblemet finns i själva övergången från skola till arbete.

Panican pekar på två huvudförklaringar. För det första har gymnasiekompetens i praktiken blivit ett krav för att ta sig in på arbetsmarknaden. För det andra väljer alltför få elever yrkesprogram på gymnasiet. Enligt Panican borde minst hälften av eleverna välja ett yrkesprogram. I Sverige ligger andelen runt 30 procent.

Redan när eleverna i nian väljer gymnasieprogram går det att förutse att en stor grupp kommer att få svårt att etablera sig, säger han. Om tre år står de återigen utanför arbetsmarknaden.

Panican menar att synen på praktiska yrken skiljer sig från många andra europeiska länder. Där finns en yrkesstolthet som i stor utsträckning saknas i Sverige. Här lever föreställningen kvar att den som går ett yrkesprogram inte kan förverkliga sig själv eller bli framgångsrik. Den bilden är felaktig, enligt Panican.

Nedvärderingen av yrkesutbildningarna har enligt Panican djupa rötter i bygget av den svenska välfärdsstaten. Tanken att alla barn och unga skulle få samma möjligheter oavsett socioekonomisk bakgrund var god. Men i praktiken ledde den till att teoretiska, abstrakta kunskaper värderades högre än allt som handlar om yrkesprogram och lärlingsutbildningar. Det har bidragit till att unga väljer bort utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar.

Det handlar alltså inte om att unga har låga ambitioner. Panican menar att systemet i stället producerar en grupp som hamnar utanför, trots att det finns gott om lediga jobb. Den obalansen gör att ungdomsarbetslösheten kan vara hög även när ekonomin går relativt bra.

Panican är också starkt kritisk till den svenska skolmarknaden. Han vill avskaffa skolvalfriheten och förstatliga skolan. I dag säljer skolor utbildning och ungdomar fungerar som köpare, säger han. Enligt Panican finns det mycket forskning som visar att valfriheten på skolmarknaden leder fel, men frågan saknas i den politiska debatten. Han är tydlig med vad han vill: ”Plocka bort skolvalfriheten, bara lägg ner den, och förstatliga skolan.”

Konsekvensen blir en matchningsproblematik. Flera branscher, inte minst inom industri och bygg, har under flera år varnat för att de inte hittar personal med rätt kompetens. Samtidigt står många unga utan arbete. Panican säger att jobben finns, men att de inte kan tas av unga som saknar efterfrågad utbildning. Han hänvisar till forskning som visar att satsningar på riktiga jobb med lön ger bättre effekt än vad han kallar meningslösa praktikplatser.

För arbetsgivare handlar det i förlängningen om en akut kompetensförsörjning. Stora pensionsavgångar väntas inom flera sektorer, och utbildningssystemet fyller inte på med rätt yrkeskompetens. Det gör matchningsfrågan ännu mer angelägen, menar Panican.

Panican riktar även kritik mot den politiska retoriken. En stor del av debatten handlar om ungdomars brister, men problemet är enligt honom strukturellt. ”Ungdomarna behöver inte mer kontroll och pekpinnar. De behöver jobb”, säger han.

Hur hög ungdomsarbetslösheten är i Sverige beror på hur den mäts. Enligt Arbetsförmedlingen var 7,4 procent av svenskarna mellan 18 och 24 år inskrivna arbetslösa i juli. Statistiska centralbyrån redovisar en betydligt högre siffra: 25 procent av befolkningen mellan 15 och 24 år var arbetslösa under årets andra kvartal. Då räknas även heltidsstuderande som söker jobb, vilket utgör en stor del av gruppen.

Panicans slutsats är att ungdomsarbetslösheten inte kommer att lösas genom att ställa fler krav på unga. Det krävs i stället en skola som rustar för arbetslivet och en arbetsmarknad som tar emot dem. Så länge skolvalet, synen på yrkesutbildning och matchningsproblemen inte tas på allvar, riskerar en ny generation att hamna i samma situation.