Regeringen riskerar nederlag i riksdagen

Riksdagen sammanträder på torsdag i ett extrainkallat sammanträde där regeringen hoppas kunna driva igenom sina sista lagförslag innan valet i september. Men utgången är långtifrån säker efter vårens så kallade kvittningsbråk som skapade osäkerhet kring regeringens möjlighet att få igenom sin politik.

Ett tydligt exempel på regeringens svårigheter att säkra riksdagsmajoritet är det omdiskuterade förslaget om fängelsestraff för minderåriga. I juni tvingades regeringen dra tillbaka förslaget om att 13-åringar skulle kunna dömas till fängelse. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) medgav då att risken var stor att förslaget skulle falla i riksdagen. Som kompromiss presenterade regeringen istället ett förslag med en 14-årsgräns.

Detta reviderade förslag kommer att röstas om på torsdagen, och utsikterna ser ljusare ut denna gång. Eftersom Socialdemokraterna förväntas stödja förslaget med 14-årsgräns bedöms det ha goda changar att gå igenom. Frågan illustrerar hur regeringen har behövt anpassa sina ambitioner för att säkra tillräckligt stöd i riksdagen.

Riksdagen förväntas också ge grönt ljus för inrättandet av en ny utrikes underrättelsetjänst, en satsning som inspirerats av den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Detta förslag har fått brett stöd och betraktas som en strategiskt viktig reform för Sveriges säkerhetspolitiska arbete.

I flera andra centrala frågor står regeringen dock inför betydande motstånd. Oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har enat sig i olika reservationer mot regeringens förslag. Detta innebär att frånvaro från regeringssidans ledamöter på grund av sjukdom, försenade tåg eller andra orsaker kan bli avgörande. Även riksdagens så kallade politiska vildar utgör ett osäkerhetsmoment för Tidökoalitionen.

En särskilt kontroversiell fråga gäller den sista delen av regeringens omfattande förändringar av straffrätten. Regeringen vill bland annat avskaffa den så kallade mängdrabatten på fängelsetid för personer som misstänks för flera stölder eller liknande brott. Tanken är att varje brott ska bestraffas fullt ut, oavsett hur många andra brott personen döms för samtidigt.

Socialdemokraterna har dock markerat tydligt emot detta förslag. Partiets rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho har pekat på att Kriminalvården inte klarar av att öka antalet fängelseplatser tillräckligt snabbt för att hantera den förväntade ökningen av intagna. Därför föreslår Socialdemokraterna istället att man inledningsvis endast slopar straffrabatten för grova våldsbrott och sexualbrott.

Även Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet har uttalat sig mot regeringens förslag. Centerpartiets företrädare Ulrika Liljeberg betonade i juli att nya lagar måste vara väl utredda och införas i en takt som domstolar, Kriminalvården och övriga delar av rättskedjan klarar av att hantera.

Oppositionspartierna har också lämnat in gemensamma reservationer mot ändringar i socialtjänstlagen och lagen om vård av unga, LVU, samt mot regeringens förslag om skärpta regler för anhöriginvandring. Det sistnämnda berör bland annat de omdiskuterade tonårsutvisningarna. I ett tillkännagivande klargör oppositionspartierna att de avser att förändra denna lagstiftning vid ett eventuellt maktskifte efter valet.

Ett ovanligt osäkerhetsmoment inför torsdagens omröstningar är de pågående renoveringsarbetena i riksdagshuset. Flera hissar är avstängda under sommaren, vilket innebär att ledamöterna behöver längre tid för att ta sig till kammaren. Det återstår att se om den traditionella signalen som ljuder i fastigheten tio minuter innan omröstning ger tillräcklig tidsmarginal för alla ledamöter att hinna fram i tid.

Förutom de redan nämnda förslagen ska riksdagen även besluta om skyldighet att betala för tandvård för vissa utlänningar samt skärpta villkor för friskolesektorn. Dagens sammanträde kan alltså bli avgörande för regeringens möjlighet att genomföra delar av sin politik innan valet, men utgången förblir oviss till sista stund.