Tomas Ramberg: En valrörelse som ägdes av det minsta partiet

Inför valet 2026 framstår Liberalerna som ett parti vars öde i hög grad avgörs av andra partiers väljare. Efter en lång period nära riksdagsspärren har partiet inlett valrörelsens slutskede med ett visst stöd i opinionsmätningarna. Men bilden som växer fram är att upphämtningen inte främst beror på en bred uppslutning kring Liberalernas egen politik. I stället handlar det i stor utsträckning om taktiska röster från väljare som egentligen föredrar andra partier.

Partiledningen har under kampanjen vänt sig direkt till väljare som vill se en borgerlig regering. Väljare som sympatiserar med Moderaterna eller Kristdemokraterna har uppmanats att rösta på Liberalerna för att säkra en högerregering. Budskapet har varit att en röst på Liberalerna är en röst på Ulf Kristersson som statsminister – och på den politik som en borgerlig majoritet kan genomföra. Kritiker menar att partiet därmed har gått från att vara ett självständigt idéparti till att bli en taktisk parkeringsplats för väljare från andra partier.

Strategin är inte ny. I valet 2022 byggde Liberalernas överlevnadsplan på att hålla Sverigedemokraterna utanför regeringsinflytande. I våras gjorde partiledningen dock en tvärvändning och omfamnade SD. Förklaringen var inte att Sverigedemokraterna förändrats, utan att Liberalerna återigen anpassade sig till den politiska spelplanen. Beslutet ska ha fattats med ett enda mål i sikte: att partiet ska finnas kvar i riksdagen.

Även Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har använt opinionsmätningarna som ett politiskt verktyg. Han har växlat mellan att attackera Liberalerna och Kristdemokraterna, i ett försök att styra väljarströmmar och stärka SD:s ställning som högerns ledare. Enligt bedömare handlar det om en avancerad operation. Åkesson vill hindra SD-sympatisörer från att hjälpa Liberalerna, samtidigt som han hoppas kunna locka över väljare från Moderaterna och KD. Målet är att komma ur valet som den ohotade ledaren för den borgerliga sidan.

Opinionsläget inför valet har varit ovanligt svårbedömt. En mätning har visat på ett ointagligt försprång för oppositionen, medan andra har indikerat dött lopp. För Liberalernas del har siffrorna varierat mellan en och fyra procent. Institutens förklaring är att mätningarna bara ger en ögonblicksbild och inte kan förutsäga valutgången. Ändå har debatten om mätningarnas tillförlitlighet redan tagit fart. Kritiker pekar på att siffrorna i år i hög utsträckning har fungerat som politiska verktyg, inte bara som information till väljarna. Tidvis har de helt överskuggat den sakpolitiska debatten.

Efter valet väntar dessutom en komplicerad regeringsbildning. Om Vänsterpartiet och Miljöpartiet ökar kan Socialdemokraternas regeringsunderlag bli vänsterorienterat. En fortsatt Tidösamverkan skulle å andra sidan ge Sverige en historiskt högerorienterad regering. Aldrig tidigare har en svensk regering dominerats av partier som ideologiskt står till höger om Moderaterna, vilket skulle bli fallet med både SD och KD i en koalition.

Om oppositionen vinner har Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson aviserat att hon kommer att bjuda in alla partier utom SD till samtal. Syftet är att visa väljarna att hon försöker samla landet. Samtidigt skulle ett nej från andra partier få framstå som ansvarslöst. Det finns också en förhoppning om att samtal med Kristdemokraternas Ebba Busch kan tvinga Vänsterpartiet att backa från krav på regeringsmedverkan.

Socialdemokraterna har inför valet tagit tydligt avstånd från Vänsterpartiet. Nooshi Dadgostar har sagts sakna utsikter till en plats i en socialdemokratiskt ledd regering, och Magdalena Andersson har beskrivit partiet som inte regeringsdugligt. Flera bedömare påpekar dock att det i slutändan inte är partiledarna som bestämmer vilka partier som får plats i en regering. Det är riksdagen som avgör. Den matematik som valresultatet skapar kommer att sätta ramarna, oavsett vad partierna har lovat under kampanjen.

Som Göran Persson en gång uttryckte det: Får man inte den man älskar får man älska den man får. Den formuleringen kan bli vägledande även i år.