Väljarna om valrörelsen: Otydligt vad en S-regering ville göra

Valet 2026 kommer att beskrivas som ett av de jämnaste i svensk historia. När alla röster räknats skiljde sig de två regeringsalternativen med endast omkring 50 000 röster. De sista dagarna före valdagen var också ovanligt dramatiska. Socialdemokraterna tappade stöd, Liberalerna klarade riksdagsspärren och opinionsmätningarna gav en splittrad bild av utgången.

Bland de institut som redovisade mätningar under valrörelsens sista vecka hamnade DN/Ipsos – Dagens Nyheter och Ipsos – närmast det slutliga valresultatet. I den sista undersökningen, som avslutades den 10 september, ledde den dåvarande oppositionen – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – med 0,3 procentenheter. När rösterna räknats var deras segermarginal 0,7 procentenheter. Mätningen pekade mot 175 mandat för oppositionen och 174 för Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Valresultatet gav 176–173.

Upphämtningen var historisk. I juni hade DN/Ipsos gett S, V, C och MP ett försprång på 9,5 procentenheter. På bara några månader lyckades alltså Tidöpartierna nästan ta igen hela gapet. Men den sista biten återstod.

Att en mätning träffar så väl är ovanligt. Opinionsläget pendlade kraftigt under sommaren, och flera institut hade svårt att fånga den sena rörelsen. DN/Ipsos resultat sticker ut eftersom det låg nära både procentsiffror och mandatfördelning. Det är ändå viktigt att komma ihåg att mätningar alltid är ögonblicksbilder, inte prognoser, och att den här valrörelsen visade hur snabbt väljare kan röra sig.

DN/Ipsos frågade också väljarna om de fick en tydlig bild av vad de olika regeringsalternativen skulle innebära. Bara en av fyra ansåg att de fick en tydlig bild av en S-ledd regerings politik. För högersidan var osäkerheten betydligt mindre: endast en av fem uppgav att de hade en otydlig bild av vad en regering ledd av Moderaterna skulle göra.

– Det säger något om hur väl man har lyckats med sin kommunikation. Bristen på gemensamma besked kan ha varit ett problem för partierna i Magdalena Anderssons regeringsunderlag, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Bilden av vad en S-regering skulle föra har inte heller klarnat efter valet. Positionerna mellan S, V, C och MP är fortsatt låsta.

Liberalernas väg till riksdagen var en av valrörelsens mest dramatiska berättelser. Först under den sista veckan klättrade partiet över fyraprocentsspärren, efter att Liberalernas partiledare Simona Mohamsson öppet vädjat om stödröster från andra partiers sympatisörer. DN/Ipsos ställde frågor direkt till personer som uppgav att de skulle rösta på L. Svaren ska tolkas med försiktighet eftersom underlaget är litet, men de stora dragen är tydliga.

En dryg tredjedel av L-väljarna beskrev sig själva som stödröstare. Utan dem hade Liberalerna inte hängt sig kvar i riksdagen. Ungefär lika många angav ideologi och värderingar som skäl. Sakpolitik vägde tyngre för en mindre grupp, och få angav partiledaren som avgörande.

– Det var inte Simona Mohamsson som partiledare som fällde avgörandet, säger Nicklas Källebring.

Stödröstande är ett etablerat fenomen i svensk politik, men det är ovanligt att det blir direkt avgörande för ett helt partis överlevnad. Liberalerna har flera gånger legat nära spärren. Den här gången var marginalen ytterst liten, och utan den sena samlingen av stödröster hade partiet sannolikt åkt ur riksdagen.

DN/Ipsos data visar också på underliggande trender som kan förklara Tidöpartiernas upphämtning. Redan före sommaren vände stämningsläget bland väljarna: optimisterna blev fler och pessimisterna färre. Det skedde samtidigt som antalet skjutningar minskade och ekonomin började ta fart. Regeringen Kristersson fick allt bättre betyg under valrörelsen.

Den sista mätningen före valet var den första under mandatperioden där en majoritet av väljarna ansåg att en S-ledd regering skulle göra ett sämre jobb. Andelen som trodde på ett maktskifte minskade också i takt med att valdagen närmade sig.

– Valvinden mojnade för Socialdemokraterna. Vi kan nog anta att den trenden fortsatte fram till valdagen, säger Nicklas Källebring.

Undersökningen genomfördes av Ipsos den 7–10 september med 1 508 röstberättigade personer. Den bestod av 873 digitala enkäter som skickades ut via mejl eller post samt 635 digitala intervjuer med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Eftersom kvoturval används kan felmarginaler inte beräknas på traditionellt sätt.