Kris i franska OS-projektet – konflikter och avhopp präglar förberedelserna för 2030

Medan vinter-OS i Milano-Cortina nyligen avslutades med organisatorisk framgång, står nästa värdland inför betydande utmaningar. Frankrike, som ska arrangera vinter-OS 2030 i de franska Alperna, brottas med interna konflikter, avhopp och budgetproblem – och detta när klockan tickar med bara fyra år kvar till invigningen.

För ett år sedan drog skidskyttestjärnan Martin Fourcade tillbaka sin kandidatur som ordförande för organisationskommittén, ett beslut som skakade projektet i grunden. Den sexfaldige olympiske mästaren ansågs vara en idealisk ledare, och president Emmanuel Macron hade till och med liknat honom vid ”vinter-OS egen Tony Estanguet” – mannen bakom succén med Paris sommar-OS 2024.

”Oenigheterna är för stora för att ta sig an uppdraget med ro. Styrningen, visionen, den lokala förankringen; vi har inte kommit överens på dessa grundläggande områden”, förklarade Fourcade i sin avgångskommuniké.

Sedan dess har problemen bara fortsatt. Under de senaste tre månaderna har tre högt uppsatta personer i organisationskommittén lämnat sina uppdrag kort efter att de tillsatts. Nuvarande ordförande Edgar Grospiron, tidigare olympisk mästare i puckelpist, står i centrum för kritiken. I ett läckt mejl beskrevs han som ”en verkställande direktör utan kontroll, och utan kompetensen att vara det”.

Förra veckan uppdagades ytterligare en konflikt när ”oöverstigliga samarbetssvårigheter” mellan Grospiron och kommitténs generaldirektör Cyril Linette ledde till att den senare lämnade sitt uppdrag.

Vid en presskonferens under OS i Milano-Cortinas avslutande dag erkände Grospiron projektets svårigheter: ”Vi vet att vi har dåligt med tid och dåligt med pengar. Men vi är säkra på vår kapacitet. Vi kommer att leverera ett OS på nivån folk förväntar sig.”

I mitten av mars, efter Paralympics i Italien, ska den franska 2030-kommittén presentera en rapport som stakar ut visionen för de kommande åren. President Macron har gett premiärminister Sébastien Lecournu i uppdrag att personligen övervaka projektet. Efter avslutningsceremonin i Milano väntas Lecornu besöka de franska Alperna för att sätta press på alla inblandade parter – något som beskrivs som ett ultimatum för den krisdrabbade OS-kommittén.

Den franska OS-organisationen har rekordkort tid på sig – bara fem och ett halvt år att förbereda spelen, jämfört med de sju till tio år som är standard. Med fyra år kvar till invigningen har projektet ovanligt många olösta frågor.

Geografiska utmaningar komplicerar planeringen ytterligare. I juli förra året drog sig alporten Méribel ur arrangemanget efter att stadens borgmästare protesterat mot att ”bara” få arrangera Paralympics-tävlingar. Nice har utsetts till värd för ishockey och curling, vilket kräver en omfattande och dyr ombyggnation av fotbollsarenan Allianz, där finansieringen fortfarande är osäker.

”Det finns så mycket att anmärka på, inte minst byggandet av en ny ishall som kommer att kosta uppskattningsvis 138 miljoner euro”, sa Frédéric Maillot, ansvarig för den franska regeringens idrottsbudget, i november förra året.

För första gången i olympisk historia kommer skridskogrenarna att förläggas till ett annat land – sannolikt Italien eller Nederländerna. Flera medborgar- och miljöorganisationer har också kritiserat bristen på lokalt demokratiskt inflytande i planeringsprocessen.

Frankrike har nyligen genomfört ett exceptionellt framgångsrikt sommar-OS i Paris, hyllat både nationellt och internationellt. Men för vinter-OS 2030 hopar sig problemen, och ingenting verkar fungera som det borde med mindre än fyra år kvar till invigningen.

Tävlingarna kommer att spridas mellan flera orter i de franska Alperna, med Nice som värd för ishockey, curling, konståkning och avslutningsceremonin. Alpina grenar fördelas mellan Courchevel och Val d’Isère, medan freestyle och snowboard arrangeras i Serre Chevalier och Montgenèvre. Längdskidåkning förläggs till La Cluzas, skidskytte till Le Grand-Bornand, och bob, rodel och skeleton till La Plagne.