Elitklubbar går på knäna – men i SHL ökar lönerna stadigt

Medan flera svenska elitidrotter kämpar i motvind fortsätter SHL-klubbarna att växa ekonomiskt. En kartläggning som Radiosporten har gjort visar att 15 basket-, innebandy- och volleybollag har dragit sig ur elitseriespel de senaste fem åren. Samtidigt omsätter ishockeyklubbarna i SHL allt mer – förra säsongen i genomsnitt 191,2 miljoner kronor per klubb, en ökning med 9,4 miljoner kronor jämfört med säsongen innan.

Bakom siffrorna ligger bland annat ökade biljettintäkter. Enligt revisionsföretaget EY:s rapport ”Hur mår svensk elithockey?” lockade SHL-klubbarna förra säsongen rekordmånga besökare till sina arenor. Ökningen är en del av en tydlig trend – säsongen 2022/2023 låg snittomsättningen på 159,3 miljoner kronor per klubb.

– På totalen levererar klubbarna ett bättre resultat nu än för några år sedan, säger Johan Hemlin, SHL:s vice vd och sportchef.

I takt med att intäkterna ökar har också lönebudgetarna höjts runtom i ligan. Rickard Wallin, sportchef i Färjestad, konstaterar att lönekostnaderna har stigit under de senaste fem åren.

– Vi har en budget som försöker spegla det och vi försöker vara konkurrenskraftiga. Sedan försöker vi undvika exakt vad de siffrorna är, men det är klart att vi känner att vi har möjlighet att erbjuda bra förutsättningar här, säger Wallin.

Två gånger per säsong – i november och efter att övergångsfönstret har stängt den 15 februari – undersöker SHL klubbarnas utgifter för sina spelartrupper. Enligt ligan kostar den billigaste truppen omkring 50 miljoner kronor per år medan den dyraste ligger på omkring 70 miljoner kronor. Snittkostnaden uppgick till 62 miljoner kronor säsongen 2025/2026, jämfört med 59 miljoner året innan och 55 miljoner säsongen 2023/2024.

– I de allra flesta branscher har du någon form av statistik. Det har inte vi haft och därför började vi med det för några år sedan. Det hjälper oss i branschen att veta ungefär hur utvecklingen ser ut. Det här delar jag även med spelarfacket, säger Johan Hemlin.

Att klubbarna har råd att betala mer märks också i spelarmarknaden. De senaste åren har flera hemvändande stjärnor anslutit till ligan: Nicklas Bäckström, Jakob Silfverberg och Calle Järnkrok till Brynäs, Marcus Högberg till Linköping, Marcus Johansson till Färjestad, Lucas Wallmark till Björklöven och Samuel Fagemo till Frölunda.

Enligt Johan Hemlin är dock inte pengarna den främsta anledningen till att spelare av den kalibern väljer SHL.

– Vi måste ha bra ekonomi, men de här killarna tror jag vänder hem för att de vill spela i SHL. De vänder inte hem för att de får mest pengar i lönekuvertet. Då kan man fortfarande välja andra alternativ.

Magnus Hellberg, målvakt i Djurgården, är en av dem som pekats ut som en av ligans bäst betalda spelare. Han flyttade hem till Sverige 2025 efter att ha spelat utomlands sedan 2012. För honom var familjen avgörande, inte lönen.

– Beroende på vad du är för typ av spelare kan du absolut tjäna mer utomlands. Jag flyttade inte hem på grund av lönekuvertet. Jag hade möjlighet att stanna kvar i USA och även åka till andra ligor, men jag värderar att flytta hem väldigt högt, säger Hellberg och fortsätter:

– Nu har man två barn som börjar i skolan snart. Det gäller att alla delar funkar, även för familjen.

Samtidigt pekar EY i sin rapport på att de ökade personalkostnaderna kan bli en utmaning framöver. Även om det inte enbart handlar om spelarlöner utgör de en stor del av klubbarnas totala kostnader. Enligt Hemlin handlar det i slutändan om hur väl varje klubb lyckas hantera sin ekonomi.

– Har du en långsiktig strategi och förmåga att bygga olika strukturella former så får du oftast bättre utfall om man tänker på kostnad kontra resultat och prestation. Men det är upp till varje klubb och sportchef att hantera. Utvecklingen är positiv, säger han.

Den ekonomiska utvecklingen inom SHL står i skarp kontrast till flera andra sporter. Medan basket-, innebandy- och volleybollklubbar tvingats lämna elitserien av ekonomiska skäl fortsätter ishockeyn att stärka sin position som Sveriges mest kommersiellt framgångsrika lagidrott – både när det gäller publikintäkter, sponsorintäkter och förmågan att locka hem spelare från de nordamerikanska proffsligorna.