Från ljus till mörker: Kalle Erikssons väg från synförlust till paralympisk medaljör

Det var under ett träningsläger i Åre 2021 som Kalle Erikssons liv förändrades för alltid. Den då 18-årige kanadensaren med svensk påbrå stod på toppen av backen utan solglasögon när tragedin inträffade.

”Jag stod på start utan solglasögon. Solen brände ut ögonen på mig,” berättar Eriksson med ett lugn som vittnar om att han accepterat sitt öde.

Synförlusten kom smygande. Gradvis försämrades hans syn tills han idag endast har sex procent av sin perifera syn kvar efter en omfattande skada på näthinnan. För en ung man som tidigare spelat ishockey och studerade till mekaniker på fordonsprogrammet var omställningen brutal.

”Jag trodde inte att jag skulle vara synskadad resten av livet, men tyvärr blev det så,” säger han. ”Jag ville bli mekaniker och jobba på min familjs gård. Men allt det där försvann på en gång.”

I det kritiska skedet efter olyckan valde Eriksson att flytta tillbaka till Kanada. Den första tiden beskriver han som ”en jättemörk period” i sitt liv. Men ljuset i tunneln fanns närmare än han anade – i form av hans far Lasse Eriksson.

Lasse, som är tränare för det alpina paralandslaget i Kanada, har arbetat inom parasporten i 17 år. Ett år efter olyckan introducerade han sin son till den världen.

”Det var en enkel väg in. Allt blev lättare; det är roligt och väldigt välkomnande. Tidigare hade jag bara friåkt men aldrig tävlat,” förklarar Kalle.

Anpassningen till den nya verkligheten gick förvånansvärt snabbt. Eriksson började snart ta pallplatser i världscupen och vid sitt första VM i Maribor, Slovenien, förra året erövrade han sina första mästerskapsmedaljer.

Bara fyra år efter att han påbörjat sin satsning inom parasporten har den nu 21-årige svensk-kanadensaren gjort en remarkabel debut vid Paralympics i Cortina. Tillsammans med sin guide Sierra Smith har han redan säkrat två medaljer – en prestation som överträffat alla förväntningar.

”Inför mästerskapet handlade det egentligen bara om att ha roligt och njuta av stunden. Det är betydligt roligare nu när vi har stått på pallen,” säger Eriksson. ”Det är sjukt att vi kan komma hit. Jag trodde inte att det skulle gå så här fort, jag är väldigt nöjd.”

Samarbetet mellan Eriksson och Smith inleddes 2023 och utvecklades snabbt till ett framgångsrikt partnerskap. I februari 2024 tog de sin första världscupseger i slalom tillsammans – en perfekt uppladdning inför Paralympics.

”All min tid de senaste fyra åren har varit dedikerad till skidåkningen, men det här är inte möjligt utan henne och jag är jättetacksam,” framhåller Eriksson.

Den 25-åriga guiden Sierra Smith betonar vikten av deras samarbete och förtroende för varandra: ”Jag tror ärligt talat att det är lagarbetet och det förtroende vi har för varandra. Vad Kalle gör bakom mig och hans tillit till mig är anmärkningsvärd. Att vi bara kan åka nerför backen med fullt självförtroende i vad vi ska göra.”

Trots sitt svenska medborgarskap och nära band till Sverige – hans pappa är svensk och han har familj och vänner i landet – tävlar Eriksson för Kanada, där han vuxit upp och tillbringat större delen av sitt liv.

”Det känns rätt att tävla för Kanada. Men jag älskar Sverige och har mycket familj och vänner där och uppskattar alla hejarop,” säger han med ett leende. ”Eftersom jag är till hälften svensk så kan man väl räkna det som en slags halv medalj för Sverige.”

Kalle Erikssons resa från en ung man med drömmar om att bli mekaniker till paralympisk medaljör är ett talande exempel på motståndskraft och anpassningsförmåga. Hans förmåga att omfamna en helt ny livsbana efter en traumatisk händelse visar på extraordinär mental styrka – en egenskap som nu också belönats med medaljer i världens största paraidrottsevenemang.