En färsk studie från Karolinska institutet avslöjar en oroväckande tendens bland unga fotbollsspelare i svensk elitfotboll. Nästan en tredjedel av spelarna i ungdomslagen spelar om pengar, och en betydande andel av dem är under 18 år – trots att det är förbjudet enligt lag.

Studien genomfördes på uppdrag av Svensk elitfotboll (Sef) och riktade sig till spelare i U16-, U17- och U19-lagen hos 32 klubbar i allsvenskan och superettan. Av de tillfrågade spelarna svarade 741 personer, vilket motsvarar 43,3 procent. Resultaten visar att 32 procent av fotbollsspelarna har spelat om pengar, en siffra som ligger högre än i befolkningen i övrigt.

Särskilt anmärkningsvärt är att 22,4 procent av de minderåriga spelarna uppgav att de deltagit i spel om pengar det senaste året. Detta trots att man enligt svensk lagstiftning måste vara 18 år för att delta i spelverksamhet. Lagen är tydlig, men verkligheten i ungdomslagen visar på en helt annan bild.

Anders Nilsson, som lett forskargruppen bakom studien, pekar på flera faktorer som kan förklara det höga spelandet bland minderåriga. Han menar att den täta samvaron mellan yngre och äldre spelare i omklädningsrum och spelarbussar skapar en miljö där minderåriga socialiseras in i spelandet. Detta kan ske genom att yngre spelare lånar äldre spelares spelkonton eller deltar i gemensamma spel.

”De här fotbollsspelarna tillbringar mycket tid tillsammans i omklädningsrum och i spelarbussar. Det är rimligt att tro att de socialiseras in i spelandet i de här miljöerna”, säger Nilsson.

Studien genomfördes 2021, mitt under pandemin, då både fotbollsaktiviteten och möjligheterna att spela på matcher var begränsade. Trots detta visar siffrorna på ett omfattande spelande. Nilsson betonar att han inte tror att situationen har förbättrats sedan dess. Tvärtom har spelandet bland unga män generellt ökat kraftigt de senaste åren, vilket tyder på att problemet snarare kan ha förvärrats.

Problemet sträcker sig bortom den rena statistiken. Bland spelare över 18 år visade 13,4 procent tecken på problemspelande, medan siffran för minderåriga var 7,5 procent. Sportspel är den vanligaste spelformen, och över hälften av fotbollsspelarna över 18 år uppgav att de spelade på sport.

Flera idrottsledare vittnar om att den dryckeskultur som länge varit ett problem inom idrotten alltmer har ersatts av en spelproblematik. Till skillnad från alkoholmissbruk, som ofta blir synligt genom fysiska tecken och beteendeförändringar, är problemspelande svårare att upptäcka. Detta gör det till en tyst fara som ofta leder till psykisk ohälsa hos de drabbade. Den tidigare elitishockeyspelaren Fredrik Svensson har tidigare vittnat i Dagens Nyheter om hur problemspelande påverkade hans liv och karriär.

Nilsson påpekar att problemspelandet sannolikt även påverkar idrottsprestationen negativt, något som han menar borde uppmärksammas mer inom idrotten. Men trots att konsekvenserna kan vara förödande finns det stora brister i det förebyggande arbetet.

Ett centralt fynd i studien är det som forskarna kallar ett ”policyvakuum”. Bara 15 procent av de tillfrågade ungdomsspelarna kände till att deras klubb hade en policy för spel. Detta samtidigt som spelbolagssponsring är central för klubbarnas ekonomi. Forskarna skriver i rapporten att fotbollsspelarna utsätts för allvarliga risker från spelande, medan klubbarna är ekonomiskt beroende av spelbolagen.

”Vi blev väl lite förvånade över att polletten inte trillat ner hos många av de här klubbarna, som omsätter mycket stora pengar”, säger Nilsson. Han menar att det skulle vara relativt enkelt för klubbarna att införa tydliga regler, till exempel ett förbud mot att spela om pengar i spelarbussen.

Konsekvenserna av problemspelande är långtgående. Förutom de direkta hälsoeffekterna finns även risken för matchfixning och infiltration av organiserad brottslighet – något som uppmärksammats allt mer på senare tid. Nilsson tror att medvetenheten har ökat något sedan undersökningen genomfördes, inte minst tack vare att flera spelare valt att gå ut offentligt med sina spelproblem. Svensk elitfotboll har tagit vissa initiativ, men eftersom organisationen har begränsade resurser ligger ansvaret i slutändan på de enskilda klubbarna.

Svarsfrekvensen i studien varierade kraftigt mellan olika klubbar, från så lågt som 3 procent till 86 procent. Nilsson pekar på att en anledning till att vissa inte svarade kan vara just att de har spelproblem och därför valde att inte delta i undersökningen.