På Stadion sitter svastikan fortfarande säkert på väggen

Den gångna veckan har bjudit på allt från antika symboler och ishockeydraman till robotvärldsrekord och politiska utspel. Flera händelser utanför idrottens kärna har fått stor uppmärksamhet, och några av dem rör också frågor om integritet, teknik och framtid.

En av de uppmärksammade händelserna gäller själva Stockholms stadion. I samband med Veronica Maggios konsert uppmärksammades åter att svastikor finns på byggnaden. De är dock inte identiska med nazisternas symbol. De är vridna åt andra hållet och har en månghundraårig bakgrund i flera kulturer, vilket är anledningen till att de fått sitta kvar på Stadion. Symbolen har använts inom exempelvis hinduism och buddhism under lång tid, och dess historia är alltså betydligt äldre än dess missbruk av nazismen.

Inom ishockeyn har Färjestad hamnat i blåsvart. Klubben värvade Cal Foote, som var tänkt att bli en stjärnspelare, men kontraktet bröts efter att spelaren varit åtalad för sexuella övergrepp. Enligt uppgifter till Aftonbladet kostar den misslyckade värvningen 52-miljonersklubben 3,5 miljoner kronor. Det sätter ljuset på en bredare fråga: idrottsklubbar tvingas allt oftare väga sportsliga ambitioner mot etiska övervägningar och samarbetspartners reaktioner. Färjestad, som hör till SHL:s mest klassiska föreningar, får nu hantera både ekonomin och förtroendet.

Svensk sportjournalistik förlorar samtidigt en av sina starkaste röster när DN:s Jens Littorin går i pension. Han är känd som en av landets mest kunniga och källstarka sportreportrar, med ett särskilt skarpt öga för namn och relationer i idrottsvärlden. Hans pensionering väcker också påminnelser om hur viktig granskande journalistik är för idrottens trovärdighet.

På friidrottsfronten gör Erica Johansson, 52, ett uppmärksammat framträdande. Hon innehar det svenska rekordet i längdhopp och gjorde nu comeback i en form av hopp utan ansats. Hennes längd på 2,34 meter räckte inte mot yngre konkurrenter, men rörelsen att ge sig tillbaka vid den åldern väcker respekt. Många svenska idrottare väljer att återvända till tävlingsbanan efter långa uppehåll, inte minst för gemenskapen och glädjen i rörelsen.

Ett annat spår är den växande oron kring idrottsrelaterad brottslighet. Brommapojkarna, BP, har anställt den före detta polisen Fredrik Gårdare som ”Integrity Officer”. Gårdare är en av Sveriges främsta experter på kriminalitet kopplad till idrott, inklusive matchfixning och påverkan på utsatta. Värvningen är ovanlig för svenska klubbar, men speglar en internationell trend där idrottsrörelsen tar hjälp av specialister för att värna unga atleter och ligornas legitimitet.

I världen av artificiell intelligens och teknik utmanas idrottens rekord allt oftare av maskiner. Den kinesiska roboten Tiangong Ultra sprang nyligen 100 meter på 1,39 sekunder. Det är snabbare än Usain Bolts mänskliga världsrekord, då 9,58 sekunder. Det handlar om en robot i stället för en människa, men händelsen visar hur den snabba utvecklingen av humanoida maskiner. Idrottens framtid kan komma att behöva förhålla sig till en ny typ av konkurrens.

Fotbollen har också en infekterad historia just nu. Jordan Larsson lämnade FC Köpenhamn under uppmärksamma former. Efter avskedet gick han ut på Instagram med skarp kritik, där han skrev att ”det är skamligt hur vissa personer vill skada min image och mitt arv i Köpenhamn för att skydda sig själva”. En konflikt som rör en av svensk fotbolls största exportstjärnor – och som förklarar fulspelet som kan uppstå när en spelare lämnar i bråk.

Politiken har också bjudit på en oväntad optimism. Liberalernas Simona Mohamsson syntes i SVT:s Aktuellt. Bakgrunden var ett uttalande från Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, där han sade att en stödröst på Liberalerna är bortkastad. Mohamsson valde att se ljuset i stället för allt mörker, och jämförelsen med en omöjlig situation hindrade henne inte från att hålla fast vid ett soligt framtidssyn. Åkesson, som är Mjällby-supporter, gjorde dessutom ett märkligt utspel om ”kalla Dennis-korvar, vilket beskrivs som ett misslyckat försök att vara folklig.

Tekniken gör nu också intåg i handbollen. Sedan tidigare har ishockeyn videogranskning, fotbollen har valt att avstå. Nu väntas handbollens högsta herrserie införa VAR-liknande verktyg. För sportens del kan det öka rättssäkerheten, men också komma att påverka tempot. Frågan är hur mycket digital teknik ska avgöra i en av världens snabbaste bollsporter.

Nästa vecka väntar Diamond League med säsongsavslutning – en påminnelse om att säsongen för många idrottare fortfarande avgörs på vanliga tävlingsbanor.