Polisen om kriminella grupper på läktarna: ”Handlar om individer”

Polisen i region Väst backar nu från tidigare uttalanden om att vissa fotbollssupportergrupper i Göteborg skulle ha klassificerats som kriminella nätverk. Underrättelsechefen Jens Ahlstrand medger att det rådde en diskrepans mellan myndighetens budskap i mars och vad som faktiskt står i deras underrättelseorientering.

Relationen mellan polis och fotbollssupportrar har varit ansträngd under våren, särskilt i Göteborgsområdet där konflikterna nått en kritisk punkt. Polisen har bland annat valt att placera sig på de så kallade klacksektionerna för att etablera en bättre dialog med supportrarna, men också för att lättare kunna identifiera personer som begår brott.

Situationen eskalerade den 18 maj när ett derbymöte mellan Örgryte och IFK Göteborg på Gamla Ullevi tvingades avbrytas. En polis fick föras till sjukhus efter kaotiska scener på läktaren, och matchen spelades senare klart inför tomma läktare. Händelsen blev en vattendelare i diskussionen om våldet kring svensk fotboll.

Den 10 mars skickade polisen ut ett pressmeddelande med den tydliga rubriken ”Risksupportergrupperingar blir kriminella nätverk”. I texten stod att läsa att polisen nu klassificerar risksupportergrupperingar som kriminella nätverk, ett beslut som grundar sig på EU:s kriterier för organiserad brottslighet.

Jens Ahlstrand, chefen för underrättelseenheten i region Väst, uttryckte i pressmeddelandet att polisen ser tydligt hur dessa grupperingar utövar makt och otillbörlig påverkan mot föreningslivet. I en intervju i Göteborgs-Posten samma dag namngav han specifikt tre supportergrupper kopplade till IFK Göteborg: Wisemen, Ultras och Supras. På frågan om dessa tre grupper ses som kriminella nätverk svarade Ahlstrand då ett tydligt ja.

Beskedet fick kraftiga reaktioner från supporterhåll. Två dagar efter den avbrutna derbymatch meddelade Svenska Fotbollssupporterunionen att organisationen ser över relationen till myndigheterna. Även om supporterunionen erkände att supportrarna behöver rannsaka sig själva, fördömde de samtidigt polisens märkning av supportergrupperna som kriminella nätverk och beskrev beslutet som oseriöst, oproportionerligt och djupt oroande.

Nu backar alltså polisen från den tidigare beskrivningen. Jens Ahlstrand förklarar att det finns en skillnad mellan vad polisen kommunicerade i mars och vad som faktiskt står i myndighetens underrättelseorientering.

”Det är en sanning med modifikation. Det vi faktiskt har gjort är att vi har utgått från de här risksupporternätverken och identifierat individer som vi sedan har klassat som ingående i kriminellt nätverk”, säger Ahlstrand.

Han betonar att polisen inte har klassificerat de enskilda supportergrupperna som kriminella nätverk, utan snarare ett hundratal specifika individer som ett sådant nätverk. Antalet har ökat från nittiotal personer till cirka hundra.

Förtydligandet innebär att polisen inte längre hävdar att hela supportergrupper som Supras Göteborg är kriminella nätverk. I stället har man identifierat tongivande kriminella aktörer inom dessa grupper och klassat dem separat, utan att dra hela supportergruppen över en kam.

Enligt Ahlstrand har polisen identifierat personer som med visshet ägnar sig åt grov organiserad brottslighet. Dessa individer samarbetar med aktörer från andra supporternätverk inom risksupportermiljön, och det är detta samarbete som klassificerats som ett gemensamt kriminellt nätverk.

”Då har vi klassificerat det samarbetet som ett gemensamt nätverk. Det är väl där som vi har misslyckats i vår kommunikation. Och när vi ser att bilden i media, och även i stora delar inom polisen, inte riktigt stämmer överens med vad vi faktiskt gjort, så kände vi att det var viktigt att försöka rätta till bilden”, förklarar underrättelsechefen.

Trots förtydligandet konstaterar Ahlstrand att problemet med våldsamma supportrar inte minskar. Tvärtom kan polisen konstatera att antalet problemsupportrar ökar, och verksamheten verkar dra till sig allt fler unga människor. Insocialiseringen av unga i dessa kretsar är något som Ahlstrand menar att samhället bör ta på största allvar.

Polisens ursprungliga beslut att klassificera supportergrupperingar byggde på ett antal kriterier som EU satt upp för organiserad brottslighet. Kriterierna innebär bland annat att det ska handla om flera personer, en strävan efter makt och misstanke om allvarliga kriminella handlingar. Beslutet kopplades också till ett regeringsuppdrag gällande idrottsrelaterad brottslighet, som syftar till att förhindra att kriminella aktörer utnyttjar idrottsrörelsen som plattform för brottslig verksamhet.

Inför allsvenskans återstart efter fotbolls-VM meddelar Ahlstrand att förtydligandet inte förändrar polisens övergripande arbete. Inriktningen ligger fast, och polisen kommer fortsätta arbeta på samma sätt under matcherna. Situationen i Göteborg fortsätter således att vara spänd mellan polis och supportrar, trots att kommunikationen nu justerats.