En tragisk båtolycka utanför Sveriges västkust har lett till att modern navigeringsteknik nu kan bli avgörande i polisens utredning. Appen Skippo, som tidigare var känd som Eniro på Sjön, kan innehålla kritisk information om den fritidsbåt som var inblandad i kollisionen.

Skippo har vuxit till att bli en av de mest populära båtapparna i Norden. Med över en miljon nedladdningar beskriver företaget sig som ”Nordens största digitala båttjänst”. Exakt hur många som aktivt använder tjänsten är dock inte offentligt känt.

Appen fungerar som ett komplett navigeringsverktyg för fritidsbåtar. Den innehåller digitala sjökort och låter användare planera rutter, navigera i realtid samt se och spara sina färdvägar. Användare kan också skapa personliga profiler som kan delas med andra för att följa varandras seglingar. Dessutom visar appen alla båtar som har sina AIS-sändare (Automatic Identification System) påslagna.

I det aktuella fallet har ägarna till olycksbåten, en 7,6 meter lång snipa, en registrerad profil i Skippo. Om appen användes under tisdagskvällen när olyckan inträffade skulle polisen kunna få exakt information om hur båten rörde sig.

Fredrik Oscarson, vd och grundare av Skippo, förklarar i ett mejlsvar till Dagens Nyheter att all data i appen är privat och endast tillgänglig för användaren själv. Men han påpekar att polis och åklagarmyndighet kan begära ut loggar formellt. I sådana fall görs en juridisk prövning för att säkerställa att utlämnandet är förenligt med dataskyddslagstiftningen.

Polisen har dock valt att inte kommentera huruvida man har begärt ut uppgifter från Skippo. August Brant, biträdande kommunikationschef på polisen i region väst, hänvisar till förundersökningssekretessen och vill inte gå in på detaljer kring det pågående utredningsarbetet.

När det gäller det norskflaggade handelsfartyg som misstänks ha varit inbolverat i kollisionen är situationen annorlunda. Större fartyg är utrustade med transpondrar som kontinuerligt registrerar position och hastighet, vilket gör det möjligt att spåra fartygets rörelser bakåt i tiden.

Dessutom har sådana fartyg en så kallad svart låda som registrerar omfattande information. Mats Gruvefeldt, enhetschef för nautiska studier vid Chalmers Sjöfartshögskola, förklarar att dessa enheter spelar in kommunikation från fartygets brygga, all radiokommunikation samt radarbilder. Detta ger utredarna tillgång till mycket detaljerad information.

Nationellt forensiskt center har kopplats in i arbetet med att analysera beslagtagna föremål och gjorda fynd. August Brandt bekräftar detta men vill av sekretesskäl inte specificera vad som undersöks.

Jonas Bäckstrand, vikarierande generaldirektör på Haverikommissionen, uppger att myndigheten kommer att undersöka alla tillgängliga navigeringshjälpmedel för att kartlägga fritidsbåtens färdväg. Detta inkluderar kontroller av eventuell GPS-utrustning och mobiltelefoner som kan ha funnits ombord.

Bäckstrand bekräftar att Skippo är ett av flera verktyg som kan användas i utredningen, men betonar att det ännu är oklart vilka navigeringsinstrument som faktiskt användes på fritidsbåten. Om relevanta enheter kan hittas och informationen bevaras skulle det vara av stort intresse för utredningen.

På torsdagsmorgonen meddelade polisen att man hade funnit den kvinna i 40-årsåldern som saknats efter olyckan. Kroppen påträffades i närheten av den plats där vraket tros befinna sig, men ytterligare detaljer om fyndet har inte offentliggjorts.

Sökandet efter det saknade barnet fortsätter. Både Kustbevakningen och Sjöräddningssällskapet bistår polisen i arbetet.

Statens haverikommission har skickat två experter till olycksplatsen. Deras fokus ligger främst på att samla in information från det norskflaggade handelsfartyget, som fortsatt låg för ankar i Hakefjorden på torsdagseftermiddagen.

Olyckan belyser hur modern teknik och digitala navigeringsverktyg har blivit en integrerad del av fritidsbåtlivet, men också hur denna data kan få avgörande betydelse i utredningar av sjöolyckor.