Barn får låsas in i högst elva timmar i de nya ungdomsfängelserna

Ungdomsbrottslingar flyttas från SiS till särskilda fängelseavdelningar

Från och med den 1 juli kommer tre fängelser att börja ta emot ungdomar mellan 13 och 18 år som dömts för de allra grövsta brotten. Dessa ungdomar kommer framöver att kunna dömas till fängelse istället för sluten ungdomsvård, vilket är en del av regeringens nya strategi mot ungdomsbrottslighet.

– Vi har ett akut läge med gängen, förklarade justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där reformen presenterades.

Den slutna ungdomsvården ska successivt fasas ut enligt regeringens förslag. Strömmer betonar att reformen kommer att förbättra samhällets skydd mot allvarlig brottslighet samtidigt som den ska ge bättre stöd till de barn som döms för grova brott.

– Genom reformen kommer vi att stärka samhällets skydd mot allvarlig brottslighet och ta hand om de barn som döms för grova brott på ett mycket bättre sätt än hittills, säger Strömmer.

Han förtydligade dock att ungdomar som för närvarande sitter på SiS-hem inte kommer att flyttas över till fängelser när reformen träder i kraft.

Anstalterna Kumla, Rosersberg och Sagsjön blir de första som öppnar särskilda avdelningar för ungdomar. Totalt förbereds åtta fängelser för det nya uppdraget. En central princip i reformen är att barnen inte ska placeras tillsammans med vuxna intagna, förutom i särskilda undantagsfall.

Regeringen har fastställt tydliga regler för hur ungdomarna ska behandlas i fängelsemiljön. Alla åtgärder som rör barn ska i första hand utgå från vad som bedöms vara ”barnets bästa”. Socialnämnden ska utse en särskild handläggare som följer varje barn genom processen.

Ett konkret exempel på anpassning för unga intagna är att de maximalt får vara inlåsta i elva timmar under natten, vilket är tre timmar kortare än vad som gäller för vuxna intagna, förklarar Ingemar Kihlström (KD).

Utbildning kommer att stå i centrum för de ungas sysselsättning i fängelset. De dömda ungdomarna omfattas av fängelselagens sysselsättningsplikt, men fokus ligger på skolgång.

– Det kommer alltså finnas en skolverksamhet på plats när avdelningarna öppnas, säger Martin Melin (L).

För varje ung intagen ska en individuell plan utarbetas gemensamt av Kriminalvården, socialtjänsten och vårdnadshavare. Ett huvudmål är att förebygga återfall i brott. Justitieminister Strömmer framhåller särskilt att Kriminalvården kommer att erbjuda en utslussningsprocess som saknas i dagens system.

– Hela den vuxenvärld som ska finnas med när den unga personen slussas ut kommer nu i praktiken vara med sedan dag ett, säger Strömmer.

Reformen blir särskilt aktuell i och med att straffbarhetsåldern sänks, vilket innebär att även 13-åringar kan komma att placeras i dessa ungdomsfängelser. På frågan om hur man säkerställer att åtgärderna fungerar även för så unga personer svarar Strömmer att Kriminalvården arbetar intensivt med frågan.

– Det är en fråga som kriminalvården arbetar med väldigt intensivt, vilka ytterligare anpassningar som krävs när barn kan vara yngre än 15 år. Men analysen är att dagens system varken förmår förhindra eller förebygga att de hamnar där och också har väldigt svag förmåga att bryta de här destruktiva mönstren, säger Strömmer.

Bakgrunden till reformen är alarmerande statistik som visar att nio av tio ungdomar med gängkoppling som avtjänar sluten ungdomsvård på SiS särskilda ungdomshem återfaller i brottslighet. Antalet unga som döms till sluten ungdomsvård har också ökat kraftigt under senare år.

Enligt regeringen ska den nya modellen träda i kraft fullt ut den 1 juli 2026, men förberedelser pågår redan nu. Under en övergångsperiod kommer sluten ungdomsvård att finnas kvar parallellt i påföljdssystemet.