Barnporråtalad präst tidigare granskad av kyrkan: ”Fått pågå under lång tid”

I norra Sverige har en präst åtalats för innehav av över 52 000 barnpornografiska bilder och filmer. Av dessa klassas närmare 8 400 bilder och 24 filmer som särskilt hänsynslösa övergrepp. Mannen har i förhör uppgett att det kan ha varit ”20 år sedan” han började ta del av sådant material, men han varken erkänner eller förnekar brott. I stället har han beskrivit bilderna som ”ren konst”.

– Det är fruktansvärt sorgligt. Det gör ont att tänka på att det har fått pågå under så lång tid och aldrig uppdagats så som det borde ha gjorts, säger Heidi Stenberg, stiftsjurist i Luleå stift.

Frågan om kyrkans ansvar är central i det uppmärksammade fallet. Stenberg menar att kyrkan genom åren har försökt utreda händelser när de kommit till kännedom.

– Min bild är att kyrkan genom åren har försökt att utreda så fort någonting har hänt. Om man då inte har hittat rätt saker eller utrett på rätt sätt, jag vet inte. Men kyrkan har såklart ett stort ansvar över sina egna anställda, säger hon.

Redan i början av 2000-talet granskades prästen av kyrkan, både arbetsrättsligt och i fråga om hans prästerliga roll. Under åren 2002–2004 hade mannen använt pastoratets dator för att titta på pornografiskt material, trots upprepade tillsägelser från arbetsgivaren. Det framgår dock inte av domkapitlets protokoll vilken typ av pornografiskt innehåll det rörde sig om.

Som konsekvens fick prästen en skriftlig erinran och stängdes av tillfälligt, men kunde senare återuppta sitt arbete i andra församlingar inom stiftet.

Våren 2018 blev prästen föremål för en ny utredning. En person hade reagerat på hur han vidrört ett barn under ett kyrkkaffe och beskrev för domkapitlet hur han ”klappade om ansiktet och sedan gick händerna längre och längre ner till bukens nedre del”. Det framkom även uppgifter om en annan kvinna som uttryckt oro för sitt barn i kyrkan.

– Det gjordes en omfattande utredning då och det hölls ett antal samtal med anmälare, iakttagare och prästen i fråga, förklarar Stenberg.

Trots de oroande vittnesmålen avskrevs ärendet. I beslutet skrev domkapitlet: ”Domkapitlet ifrågasätter inte barnets upplevelse av de i ärendet aktuella händelserna, men ser i nuläget inte att några uppgifter framkommit som ger domkapitlet anledning att göra en polisanmälan.”

Heidi Stenberg förtydligar att utredningen fokuserade på vidrörande av barn, vilket beskrevs som ”klapp på huvudet” och vid ett tillfälle som ”strykande på magen”.

Prästens egen inställning till anklagelserna var avvisande. Han menade att de saknade substans och rekommenderade att domkapitlet borde ”slänga anmälan i papperskorgen”.

Biskop Hans Stiglund, som nu har gått i pension, var domkapitlets ordförande när ärendena behandlades. Han har avböjt att svara på frågor om fallet och hänvisar till stiftsjuristen.

Heidi Stenberg, som inte deltar i domkapitlets beslut i egenskap av stiftsjurist, understryker att domkapitlet kan initiera polisanmälan om de får kännedom om något som kan utgöra brott.

– Handlar det om barn har alla inom Svenska kyrkan en anmälningsskyldighet. Det är till socialtjänst och polis om det finns misstanke om att barn far illa inom kyrkans verksamhet.

På frågan varför ingen anmälan gjordes i det aktuella fallet svarar hon endast: ”Utifrån det som framkom i utredningen så gjorde man den här bedömningen.”

Luleå stifts domkapitel har nu inlett en ny tillsyn mot prästen efter åtalet om grovt barnpornografibrott.

– Förhoppningen är att brottmålet hanteras skyndsamt, och att domkapitlets ärende kan komma vidare i sin handläggning. Att drabbade får upprättelse på bästa sätt. Det här ska inte få förekomma inom Svenska kyrkans verksamhet, säger Heidi Stenberg.

Trots upprepade försök har prästen inte gått att nå för en kommentar. Hans försvarsadvokat Niklas Lundgren har tidigare meddelat att de inte kommer att uttala sig om målet förrän det närmar sig huvudförhandling.

Domkapitlet, som inte är en domstol, utreder inte brott utan fokuserar på om diakoner och präster följer de löften de avgett vid sin vigning. Vid överträdelser kan domkapitlet förklara en präst eller diakon obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, besluta om en treårig prövotid eller utdela en skriftlig erinran.