Bo Torbjörn Ek: Inte konstigt att Trumps general teg om Grönlandskrisen

Natos säkerhetsstrategier i Arktis ifrågasätts trots stärkta band

Artiga applåder hälsade Alexus G. Grynkewich när han steg upp på scenen i Sälen under Folk och försvars rikskonferens. Natos överbefälhavare inledde direkt med att tala om de militära utmaningarna i Arktis, där han pekade ut både Ryssland och Kina som säkerhetshot mot regionen.

Grynkewich betonade samtidigt den positiva utvecklingen för försvarsalliansen i norra Europa. ”Militärt samarbete i den här regionen har aldrig varit starkare,” konstaterade han med övertygelse.

Uttalandet står dock i skarp kontrast till den politiska verkligheten, där USA:s tidigare president och nuvarande presidentkandidat har framfört kontroversiella idéer om att ta över Grönland från Danmark – en av Natos grundarmedlemmar sedan 1949. Danmark har dessutom bidragit med trupper i både Irak och Afghanistan, vilket gör utspelet än mer anmärkningsvärt.

Natos symbol – en kompass som ska symbolisera samarbete och fred – tycks för närvarande sakna fast riktning. När konferensens moderator Karin Hübinette försiktigt frågade om de amerikanska utspelen hade påverkat alliansens prioriteringar, undvek Grynkewich frågan.

”Jag kommer inte att kommentera de politiska dimensionerna av den senaste retoriken. Det är inte min roll att göra det som en militär officer,” svarade han diplomatiskt och tillade att alliansens representanter i Bryssel för konstruktiva samtal även kring svåra frågor.

Svaret är typiskt för högt uppsatta militärer. Grynkewich, som har en gedigen bakgrund inom militära operationer och har tjänstgjort som rådgivare åt både presidenten och försvarsministern, uttryckte sig professionellt men undvek de mest känsliga frågorna.

Det framstår som osannolikt att Grynkewich personligen skulle förespråka ett amerikanskt övertagande av Grönland. Ben Hodges, tidigare chef för US Army Europe, har i tidningen Politico varnat för att ett sådant övertagande skulle skada amerikansk säkerhet.

För europeisk säkerhet vore konsekvenserna potentiellt ännu allvarligare. Anmärkningsvärt nog har flera analyser publicerats som diskuterar hur USA relativt enkelt skulle kunna genomföra en invasion av Grönland – ett tydligt tecken på hur synen på Nato har förändrats. Försvarsalliansen, som traditionellt förknippats med trygghet och stabilitet, förknippas nu alltmer med osäkerhet och interna spänningar.

Under sitt framträdande i Sälen visade Grynkewich genuint engagemang för Nato när han beskrev sin roll: ”Det här är ett av de bästa jobben som existerar på planeten.” Han fick vänliga applåder även när han lämnade scenen.

Kvar hos åhörarna fanns dock en rad obesvarade frågor och en växande oro för att den retorik som förs fram från amerikanskt håll kan utgöra ett reellt hot mot det transatlantiska försvarssamarbete som byggts upp under 77 år.

Grönland är strategiskt viktigt i arktiska sammanhang av flera skäl. Regionen innehåller värdefulla naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, uran och stora oljereserver. Därtill ökar Grönlands geopolitiska betydelse i takt med att issmältningen öppnar nya farleder genom Arktis.

Från danskt håll har reaktionerna varit kraftfulla men behärskade. När idén om att USA skulle köpa Grönland först framfördes under 2019 beskrev Danmarks dåvarande statsminister Mette Frederiksen förslaget som ”absurt”.

Samtidigt fortsätter Nato att stärka sin militära närvaro i Arktis, där Rysslands utbyggnad av militära installationer och Kinas växande ambitioner att bli en ”nära-arktisk stat” skapar nya utmaningar. Finland och Sveriges anslutning till Nato har också förändrat den strategiska kartan i regionen.

För Sveriges del innebär spänningarna inom Nato ytterligare en faktor att ta hänsyn till i utformningen av den nationella säkerhetspolitiken, bara två år efter det historiska beslutet att överge den långa traditionen av alliansfrihet.