C: Stockholm måste kompenseras för höjda lönekrav

Sedan den 1 juni gäller nya lönekrav för arbetskraftsinvandring i Sverige. Arbetstagare från länder utanför EU/EES måste tjäna minst 90 procent av svensk medianlön, vilket motsvarar 34 470 kronor i månaden. För 27 yrkeskategorier där det råder brist på kvalificerad arbetskraft är kravet lägre, 75 procent av medianlönen, det vill säga 28 725 kronor.

Regeringen motiverar den skärpta linjen med att personer som redan befinner sig i Sverige ska ha större incitament att ta lediga jobb. Samtidigt vill man försvåra missbruk av systemet och stärka svensk konkurrenskraft. De senaste åren har debatten om arbetskraftsinvandring präglats av kritik mot lönedumpning och osäkra anställningsvillkor, något som regeringen vill komma åt med det höjda golvet.

Centerpartiet är dock starkt kritiskt. Enligt partiet riskerar de nya kraven att få allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi, inte minst i Stockholmsregionen. Centern hänvisar till en analys från Svenskt Näringsliv som visar att arbetskraftsinvandringen bidrog med 52 miljarder kronor till Sveriges BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter under 2023. Av alla beviljade arbetstillstånd går hälften till Stockholmsregionen, där många företag inom tjänstesektorn är beroende av utländsk kompetens.

Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, menar att regeringens politik grundar sig på en felaktig syn på arbetsmarknaden. Han pekar på att det i dag finns kompetensbrist inom betydligt fler yrken än de 27 som omfattas av undantaget, och tar kockyrket som exempel.

– Företagen har inte möjlighet att betala alla så mycket, även om de fyller en nisch. En sushirestaurang har till exempel inte råd att betala alla kockar 34 470 kronor i månaden. Att betala 28 000 till 30 000 kronor, vilket är kollektivavtalad lön för en kock, går verkligen inte att kalla för exploatering, säger Ådahl.

Enligt Centern skulle ett krav på kollektivavtalsenlig lön vara en mer träffsäker metod mot lönedumpning, eftersom det skulle skydda arbetstagare utan att stänga ute dem från yrken där marknadslönerna är lägre.

Centern kräver nu att staten kompenserar kommuner för de skatteintäkter som går förlorade när arbetskraftsinvandrare med lägre inkomster tvingas lämna landet. Jonas Naddebo, gruppledare för Centerpartiet i Stockholms stad, hänvisar till den så kallade finansieringsprincipen – den som beslutar om nya åligganden för kommunerna ska också finansiera dem.

I ett utspel föreslår Centerpartiet i Stockholm att staden ska hjälpa berörda personer att hitta extrajobb inom kommunala verksamheter eller tillsammans med privata bolag. Målet är att de ska kunna nå upp till det nya lönekravet och därmed få stanna i Sverige. Partiet vill också inrätta återinvandringscenter, där människor med utvisningsbeslut erbjuds juridisk rådgivning och stöd för arbete eller utbildning.

Migrationsminister Johan Forssell (M) försvarar reformen och menar att den gynnar innovationskraft och tillväxt. Han understryker att regeringens fokus ligger på talangattraktion och högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

– Detta är en grupp som ofta är mycket specialiserad och där löneläget är högt, vilket i sin tur kan öka förutsättningarna för nya investeringar och mer innovation i Sverige, säger Forssell.

Han avvisar också uppgifterna om att Stockholmsregionen skulle drabbas särskilt hårt. Enligt Forssell gäller merparten av arbetsgivarnas ansökningar i Stockholm löner som redan ligger över det nya kravet.

– Vi talar om utländska experter och talanger som bidrar till Sverige, men framför allt till Stockholm som en världsledande hubb för innovation och entreprenörskap, säger han.

När det gäller Centerpartiets krav på statlig kompensation till kommunerna är ministern tydligt avvisande. Han kallar förslaget orealistiskt och svårreglerat och påpekar att lokala politiska beslut påverkar både skattesats och attraktionskraft.

– Om en region driver en politik med högre skatter men sämre välfärd, som vi har sett i Stockholm den här mandatperioden, påverkar det naturligtvis talangattraktionen. Ska Stockholm då få lägre statsbidrag? säger Forssell.

Regeringen har redan aviserat att lönegolvet kommer att höjas ytterligare i framtiden. Det innebär att debatten om arbetskraftsinvandringens villkor sannolikt kommer att fortsätta. För många företag inom bland annat restaurang, handel och service innebär det stora utmaningar att hitta personal med rätt kompetens. Samtidigt menar regeringen att det finns en outnyttjad arbetskraftsreserv i Sverige – inte minst i Stockholms län, där runt 133 000 personer står utan arbete.

Centern svarar att detta synsätt utgår från en föreställning om att antalet jobb är begränsat, något Ådahl menar är felaktigt.

– Tvärtom är det den som redan jobbar och betalar skatt som skapar möjligheter också för andra, säger han.

Den nya lagstiftningen är en del av Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Hur den påverkar svensk ekonomi och arbetsmarknad i praktiken återstår att se, men redan nu står klart att den skapar politiska motsättningar mellan en migrationsminister som pekar på talangförsörjning och ett Centerparti som varnar för förlorad kompetens och skattebas.