Två dagar före valet är det dött lopp mellan de två politiska sidorna, enligt en färsk mätning från DN/Ipsos. Den uppmätta skillnaden är så liten att den ligger inom felmarginalen. Valutgången är därmed i praktiken helt öppen.
DN/Ipsos är ett väletablerat undersökningssamarbete mellan Dagens Nyheter och opinionsinstitutet Ipsos, som genomför sina intervjuer i ett representativt urval av den röstberättigade befolkningen. Att den sista mätningen nu visar ett jämnt läge är en signal om att varken den rödgröna eller den borgerliga sidan har ett tydligt övertag. Precis som alla opinionsundersökningar är även denna förknippad med en statistisk felmarginal, vanligtvis på några procentenheter. Det faktiska stödet kan med andra ord avvika från siffrorna, och mätningen säger inget om hur många av de tillfrågade som faktiskt kommer att rösta.
Det är inte första gången som svenska val avgörs med marginaler. Både 2018 och 2022 ledde valresultatet till långdragna regeringsförhandlingar, och väljarna är vana vid att valvakan kan följas av dagar av politisk osäkerhet. Ett dött lopp mellan blocken ökar dessutom betydelsen av de mindre partierna. Ett parti som hamnar nära fyraprocentspärren kan helt ändra förutsättningarna för en regeringsbildning, även om blockgränsen på ytan ser fast ut. De senaste decennierna har flera partier haft roller som vågmästare i olika konstellationer, vilket gör att ett dött lopp inte nödvändigtvis leder till en regering som bygger på enbart det största blocket.
För partiledarna handlar de sista dygnen om två saker: att mobilisera egna sympatisörer och att vinna de ännu obestämda väljarna. Erfarenheter från tidigare val visar att många väljare fattar sitt beslut sent, ibland först i vallokalen. Därför är det sannolikt att partierna under de närmaste timmarna försöker uppmärksamma frågor där de har starkt förtroende, samtidigt som de försöker styra debatten mot ämnen som gynnar den egna sidan. Sakfrågor som sjukvård, skola, energi och migration tenderar att dominera slutspurten. Det handlar om att nå fram i bruset, men också om att försöka definiera vad valet egentligen handlar om.
Valdeltagandet är en annan avgörande faktor. I ett jämnt val kan skillnaden mellan att rösta och att avstå vara större än de partipolitiska förskjutningarna. Partierna satsar därför mycket på att få ut sina väljare till vallokalerna, inte minst genom sociala medier och personliga påminnelser. Särskilt unga väljare och väljare i storstadsområden är kända för att vara svåra att förutsäga. En hög närvaro i vissa grupper kan flytta mandat på ett sätt som skiljer sig från hur de sista mätningarna såg ut.
Det jämna läget har också en ekonomisk dimension. Politisk osäkerhet brukar göra investerare försiktiga, och historiskt har utdragna regeringsförhandlingar i Sverige sammanfallit med oro på finansmarknaderna. En valvaka utan tydlig regeringsmajoritet kan därför skapa en avvaktande stämning på marknaderna. Den svenska kronan och räntemarknaden är känsliga för politiska besked, och ju längre förhandlingar drar ut på tiden, desto större blir risken för ryckigheter. Samtidigt har Sverige ett starkt institutionsförtroende och väl uppbyggda finanspolitiska ramverk, vilket brukar mildra oron över sikt.
Det finns också en diskussion om huruvida opinionsmätningar i sig påverkar väljarbeteendet. När en mätning visar ett dött lopp kan den få väljare att rösta strategiskt snarare än ideologiskt. Idén om att den egna rösten kan bli extra betydelsefull i ett jämnt val kan öka både engagemang och valdeltagande, men den kan också leda till att väljare överger små partier för att inte ”kasta bort” sin röst. Den potentialen gör de sista mätningarna extra känsliga.
Samtidigt ska en opinionsmätning inte förväxlas med en prognos. Den visar hur väljare svarar i ett givet ögonblick, inte hur de faktiskt röstar. Systematiska fel, sena vändningar och skillnader i valdeltagande kan göra att slutresultatet skiljer sig från mätningarna. Ändå har sista mätningen en given plats i valrörelsen: den sätter agendan för hur de sista dagarna rapporteras och kan påverka partiernas strategier.
Med bara två dagar kvar är det tydligt att valet kommer att förbli öppet in i det sista. Statsministerfrågan kan bli lika svårlöst som de senaste valen, och utgången kan avgöras av några tusen röster i marginalen. Det enda som med säkerhet kan sägas är att slutspurten nu är mer betydelsefull än någonsin.
