En av Sveriges största infrastruktursatsningar når nu en viktig milstolpe. Trafikverket har fastställt att den första delsträckan av Förbifart Stockholm öppnar för trafik den 6 december. Det rör sig om en fyra kilometer lång tunnelförbindelse mellan Hjulsta i nordvästra Stockholm och Häggvik i Sollentuna – den första etappen i ett projekt som ska avlasta det hårt belastade vägnätet i huvudstadsregionen.
– Det känns väldigt roligt att kunna öppna delsträckan. Det blir en liten invigning och sedan öppnar vi successivt sträckan, säger Camilla Magnusson, projektchef på Trafikverket.
Invigningen har genomförts i flera steg under hösten. Den 2 oktober fick skolbarn från Stockholm, Järfälla och Sollentuna springa ett fyra kilometer långt lopp genom tunnlarna. Dagen därpå deltog 34 000 personer i en löparfest i det underjordiska stråket.
– Vi har gjort invigningen som en trestegsraket. I helgen hade vi allmänhetens invigning, först med skolor och sedan med glada motionärer i lördagens lopp, säger Magnusson.
Den formella invigningen i december blir mer begränsad och genomförs med politiker och företagsrepresentanter från de berörda områdena. Trafiken släpps på successivt under söndagsförmiddagen den 6 december.
– Det man alltid är orolig för är att det blir trafikkaos, så det blir en kontrollerad process och trafiken släpps på i omgångar, säger Camilla Magnusson.
Delsträckan tas i drift fyra år tidigare än ursprungligen planerat. Beslutet offentliggjordes i juli 2024. Enligt Trafikverkets beräkningar uppgår den samhällsekonomiska nyttan till 170–180 miljoner kronor årligen, och prognosen pekar på omkring 20 000 fordon i vardera riktningen per dygn. Den nya sträckan väntas avlasta vägarna mellan E18 och E4, bland annat Kymlingelänken och Rotebroleden, som i dag är viktiga transportleder i nordvästra Stockholm.
Förbifart Stockholm är ett av de största vägprojekten i Sverige i modern tid. Det fysiska arbetet inleddes 2016, då de första sprängningarna för arbetstunnlarna genomfördes. I september 2023 nådde projektet ytterligare en milstolpe när de två utsprängda tunnlarna möttes i ett så kallat genomslag. När hela projektet beräknas stå klart 2030 blir den totala sträckan 21 kilometer lång och förbinder Kungens Kurva i söder med Häggvik i norr. Stora delar av leden går genom bergtunnlar under Kungshatt och Lovön i Mälaren – en tekniskt krävande miljö som bidragit till de långa byggtiderna.
Kungens Kurva är sedan tidigare en av Nordens största handelsplatser, och Förbifarten väntas förbättra tillgängligheten även till detta område. Projektet är också centralt för regionens långsiktiga planering, där en växande befolkning och ökat bostadsbyggande ställer nya krav på infrastrukturen.
Kostnadsutvecklingen har dock varit ett återkommande orosmoment. I början av 2024 meddelade Trafikverket att projektet väntades bli tolv miljarder kronor dyrare än tidigare beräknat, vilket då gav en total kostnad på 53,5 miljarder kronor. Sedan dess har summan fortsatt att stiga, bland annat till följd av inflation och högre priser i byggsektorn.
– Uppräknat till prisnivå 2025 räknar vi med drygt 58 miljarder kronor, säger Camilla Magnusson.
De stigande kostnaderna har gjort projektet till en het politisk fråga. Förespråkare pekar på de långsiktiga vinsterna i form av minskad trängsel och stärkt tillväxt i hela Stockholmsregionen. Kritiker menar att projektet är för dyrt i förhållande till nyttan och att alternativa satsningar på kollektivtrafik hade gett mer för pengarna.
När delsträckan mellan Hjulsta och Häggvik öppnar i december handlar det om en konkret förändring för pendlare och godstrafik i nordvästra Stockholm. Fram till 2030 återstår flera etapper innan hela Förbifarten är i drift. Hur den totala slutnotan utvecklas återstår att se, liksom hur trafikvolymerna faktiskt faller ut när projektet successivt tas i bruk.
